DELA
© Nya Åland

Gun Erikson-Hjerling kritisk mot sjöutbildningen

Sjöfartsutbildningen på Åland är illa organiserad inom Högskolan på Åland och har redan halkat långt efter utbildningen i till exempel Åbo.
Det hävdar Gun Erikson-Hjerling och Olof Widén, två tunga namn inom åländsk sjöfart.
Den 22 oktober tog Nya Åland upp den havererade utbildningsreformen Struktur 07 på ledarplats. En av dem som reagerat med kritik mot hur sjöfartsutbildningen, Ålands äldsta utbildningform och enligt många bedömare framtidsnäringen i landskapet, är organiserad i dag är Gun Erikson-Hjerling, direktionsordförande i sjömansskolan och tidigare medlem i det styrande organet när högskolan var försöksverksamhet.
– Det viktiga är inte att ge Mariehamn en kosmetisk sjöfartsprofil, något som nu är på gång. I stället borde man anstränga sig för att utveckla sjöfartsutbildningen, skapa en sjöfartshögskola och åstadkomma ett närmare samarbete mellan sjöskolorna, säger hon.

Fick inget gehör
Sjömansskolan kunde bli ett sjöfartsgymnasium och kopplas ihop med sjösäkerhetscentret. Utbudet borde enligt henne breddas och sammanföras för att också kunna säljas utomlands.
– Redan under högskolans försöksperiod påtalade vi många gånger vikten av att stärka sjöfartsutbildningen. Men plötsligt fick vi läsa att högskolan förverkligas utan att våra önskemål hade beaktats. Alla inom branschen var överens om att skapa en enhetlig sjöfartsprofil inom högskolan. Men så blev det inte. I dag är utbildningen som ett garnnystan som är omöjligt att reda ut eftersom det inte finns någon helhetssyn.
Högskolan förde med sig att sjöfartsutbildningen nästan raderades ut. Ändå har viljan att hitta en lösning nog funnits på politikernivå med början under Camilla Gunells (s) tid som utbildningsminister, säger Gun Erikson-Hjerling.

”Måste hända något”
Hon hoppas på att någon driver frågan om en utveckling av utbildningen så att man slipper dagens slingriga vägar och snåriga byråkrati.
– Vi måste hitta utbildningsformer som passar både näringen och framtiden. Det får inte vara drömmar om forskning som ska vara det övergripande målet i högskolans verksamhet.
Det har varit rätt tyst om utbildningsreformen efter att Struktur 07 gick i graven, konstaterar hon, även om nuvarande utbildningsministern Britt Lundberg (c) gjort vissa försök att reformera utbildningen på gymnasialstadiet.
– Nu måste det hända något. Jag saknar fortfarande helhetsgreppet.

Start och mål
I Åbo är sjöfartsutbildningen organiserad på ett helt annat sätt än på Åland.
– Där har man utbildningen i ett och samma ”rör”. Det är enkelt för eleverna att se start och mål för utbildningen och byråkratiska murar finns inte.
Det berättar Olof Widén, direktör vid Rederierna i Finland och vice ordförande i Ålands sjömansskolas direktion. Han är också ordförande i delegationen för Aboe Mare i Åbo.
Utbildningen av manskap, vaktstyrmän och vaktmaskinmästare sker på gymnasialstadienivå medan slutdelen – sjökapten/sjöingenjör – sker på yrkeshögskolnivå. Generellt organiseras gymnasialstadieutbildningen inom Axxell och yrkeshögskolutbildningen inom Novia.
– Det finns alltså två inrättningar med olika ägare, Axxell och Novia. Sjöfartsutbildningen har ett ben i vardera. För att få utbildningen i ett och samma ”rör”, att man börjar vid A och slutar vid Ö och att övergången mellan de två sker friktionsfritt, har båda inrättningarna skrivit avtal om den gemensamma sjöfartsutbildningen som går under namnet Aboa Mare, berättar han.

”Berlinmur”
Det är, förklarar han, som om sjömansskolan på Åland och högskolan skulle samverka kring utbildningen.
– Men hos oss är det i stället som en Berlinmur på Neptunigatan mellan skolorna – en byråkratisk barriär som har rivits på andra håll där det är mycket enklare för eleverna att se start och mål. På Åland kan eleverna inte vara inskrivna i samma skola, utan hamnar kanske på nya inträdesförhör och gallringar när de byter skola.
Han berättar att rederierna länge har försökt få till stånd ett sjöfartsutbildningscenter enligt Åbomodellen på Åland.
– Struktur 07 förespråkade en utbildning på tvären. Vi förespråkar det diametralt motsatta – en lodrät utbildningsmodell, nerifrån och uppåt. Det kan ordnas med samarbetsavtal på samma sätt som i Åbo.

Fyra grundteser
När Aboa Mare konstruerades utgick man från fyra grundteser: Gemensam ledning, gemensam lärarkår, gemensam utrustning och gemensamt kvalitetssäkringssystem. På Åland har särskilt tanken på en gemensam lärarkår över stadiegränserna stött på motstånd eftersom lärarna har olika kollektivavtal och alltså olika löner.
Är det rimligt att frågan om lärarlöner kan riskera att utbildningsreformer torpederas?
– Nu frågar du fel person. Men som det är nu så gör varken politikerna eller lärarnas företrädare något för att lösa problemet. I dag är resursutnyttjandet inte ändamålsenligt. Rederierna tar stryk, och framför allt drabbar det eleverna.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax