DELA
© Nya Åland

Gammaldags bokföring ger förvirrande resultat

LAGTINGET. Hur man ska tolka landskapets bokslut tar fortfarande upp en stor del av debatten.
Positivt resultat säger ena sidan, ett stort underskott säger andra sidan.
– Systemet med ackumulerat budgetunderskott är föråldrat. För åren 2015 och 2016 finns det affärsbokslut, sade Roger Jansson (M).
– Vår sparsamhet har lyckats väl och vi har ett positivt resultat om man ser på affärsbokföringen, sade lantrådet Camilla Gunell (S) om landskapsregeringens verksamhetsberättelse och bokslut för år 2013 i lagtinget i går.
Men problemet är att landskapet inte gått över till affärsbokföring än och Mats Perämaa (Lib) menade att det blir förvirrande när siffrorna visar en sak och landskapsregeringen säger en annan.
– Det är vansinnigt att blanda ihop två principer. Landskapsregeringen väljer att ange resultatet enligt affärsbokföringsprincipen fast vi använder oss av budgetbokföringsmässiga principer.


Ligger efter
Flera debattörer, bland annat Roger Jansson (M), påpekade att alla andra länder har gått över till affärsbokföring och att Åland ligger efter.
– Vi dras med en redovisningsprincip som infördes på 1950-talet och den är föråldrad.
Man måste hålla isär kostnaderna för driften och kostnaderna för investeringarna. Det gör man inte i landskapsregeringens bokslut vilket leder till att man strider om ackumulerat budgetunderskott.
– Men år 2015-2016 har vi affärsbokslut och det finns ett starkt försök till det i bokslutet, sade Roger Jansson.
Läs mer i papperstidningen!

Nina Smeds