Fortfarande oenigt om skolsamarbetet
Att något måste göras med gymnasialstadiets skolor är klart, men i det nya lagtinget är åsikterna fortfarande olika om hur långt man skall gå.
– Vi i centern är helt överens, tro det eller inte, att ett reformarbete är helt nödvändigt. Men vid reformer av den här digniteten krävs en omfattande acceptans ute på fältet, sade Veronica Thörnroos (c), när utbildningen debatterades i fredags i lagtinget.
Avgående utbildningsminister Camilla Gunell (s) hade lagt ner mycket arbete på reformen, innan centern tidigare i höstas ville lägga projektet i malpåse.
– Jag ser med spänning fram emot vad som händer i denna fråga i kommande landskapsregeringsprogram. Något måste göras när vi har sjunkande elevunderlag och om några år en för stor kostym i förhållande till elevantalet, sade Camilla Gunell.
Måste bestämma
Veronica Thörnroos framhöll vikten av att få de som berörs av reformen att acceptera den.
– Rätta vägen är intensifierat samarbete, som det står i budgetmotiveringen. Vi måste också komma ihåg att landskapets skolor idag verkar under samma lag. Det är inget nytt, men problemet är acceptansen.
– Jag har upplevt att ett reformarbete i skolvärlden är mycket komplicerat och svårt. Det är en balansgång mellan acceptans för förändring och att man ibland måste bestämma. Det är den balansgången vi har gått, sade Camilla Gunell.
Fjärde teoretiskt år
Danne Sundman (ob) vill också ha en gymnasialstadiereform, men förankrad hos dem det berör.
– Vi är långt överens med liberalerna. Vi vill inte slå ihop teoretiska och praktiska utbildningar, men ha ett samarbete där det är befogat.
Samma linje var Ålands framtids Anders Eriksson inne på.
– Jag är allt mer övertygad om att lyceet inte passar in i sammanslagningen. De elever inom de yrkesutbildande skolorna som vill ha teoretisk utbildning skall få möjlighet att gå ett fjärde år vid lusse.
Missförstånd odlas
– Det är nödvändigt att få ett effektivt system, men inte nödvändigt att ha alla skolor i samma hierarki. Debatten i Sverige har vänt på hela resonemanget och konstaterar att yrkesutbildning och studieförberedande utbildning har helt olika förutsättningar och olika sätt att jobba på och tänka på. De flesta individer har läggning åt ena eller andra hållet, menade Olof Erland (lib).
Camilla Gunell förvånade sig över att ”missförstånden om Struktur 07 odlas så kraftigt”.
– Det har hela tiden varit fråga om en organisation med två inriktningar, den yrkesutbildande och den studieförberedande. Det handlar inte om ideologi, utan om pragmatik, samma lagstiftning och samma administration.
Måste skilja åt
– Det är möjligt att jag inte förstått, men lärarna, eleverna, jag själv och många i samhället har inte förstått detta. Jag förklarar hur man måste skilja utbildningarna åt och varför yrkesutbildningen är så viktig, svarade Olof Erland.
– Bästa Olof Erland, jag håller med om allt det här, det ligger till grund för framställningen. Av politiska skäl odlas vanföreställningar och fördomar. Det skall bli mycket spännande att se hur frågan förs vidare. Jag har haft valfriheten och elevernas bästa för ögonen hela tiden.
– Det finns ingen anledning för Camilla Gunell att försvara sig inför mig, jag säger inför finansutskottets arbete hur jag ser på det här. Det är bra om argumenten klarnar om varför vi behöver reformen, svarade Olof Erland.
Inte nått ut
Henry Lindström (c), som var med i arbetsgruppen för Struktur 07, tyckte det är bra att man fortsätter med reformen.
– Mycket av tankarna man nu har i Sverige, är de samma som vi tog upp när vi ville reformera yrkesutbildningen på Åland. Vi har kanske inte nått ut med det budskapet om det reformen vill åstadkomma, så jag hoppas den kan fortsätta.
