DELA
© Nya Åland

Forskare om Kantarellen-olyckan

Det var de fyrkantiga distansklossarnas fel att det tunga betongelementet välte vid Kantarellen under tillbyggnaden 2004.
– Klossarna flyttade på sig, elementet gled av och blev hängande i de två svetsfogarna som klipptes av av tyngden, var den förklaring som en forskare vid Statens tekniska forskningsanstalt i riket gav i rätten i går.
(På bilden syns en av klossarna.)
Det blev ytterligare en lång dag i tingsrätten. Vittnet från Statens tekniska forskningsanstalt frågades ut under tre timmar och fick i detalj redogöra för vad han kommit fram till efter att ha granskat olyckan i april 2004 när en ung åländsk byggarbetare dog efter att ha fått det 7,3 ton tunga väggblocket av betong och tegel över sig.
– Väggblocket blev hängande som på ett gungbräde, förklarade forskaren om de fyrkantiga klossar, 7 cm höga, som lades under väggelementet i vardera kanten för att få det i rätt höjd.

Två hade räckt
Hans slutsats var att om stöttningen under väggelementet hade varit ordentligt gjord så hade de svetsade fästpunkterna upptill, fast de var bara två, räckt för att hålla elementet på plats.
– Svetsningen har kontrollerats genom prov. De var bra gjorda.
Men eftersom de små klossarna enligt honom har glidit, och de stålplattor som var lagda ovanpå hade också troligen flyttat på sig, så hände katastrofen.
– Klossarnas placering gjorde att en liten rörelse i sidled, till exempel en liten stöt, i elementet ledde till att det föll av. Det var omöjligt för montören att se hur klossarna var placerade eftersom han i så fall hade behövt böja sig ner och titta in under elementet.
Normalt skulle man, berättade han, ha lagt en eller två stålplattor ovanpå varandra för att höja upp elementet. Vid en höjning med 7 cm, som det var fråga om här, skulle man ha byggt under med tre tvärställda, tillräckligt långa battingbitar. På så sätt hade väggblocket inte kunnat falla på det sätt som skedde.

Hade aldrig sett
Tidigare hade montörföretagets arbetsledare och den svetsare som fäste elementet berättat att det är normal praxis på byggen att såga till klossar av fyrkantiga stålrör som underlag för byggelement.
Forskaren har aldrig sett liknande klossar i några byggplaner, och han menare att konstruktören knappast kan ha planerat klossarna.
– En byggnadskontrollör skulle inte godkänna dem.
Forskaren ansåg att detaljinstruktionerna om hur fästlapparna på elementet skulle fästas vid fästplattorna på pelare och balkar var bristfälliga.
– Alla uppgifter vi hade tillgång till när vi granskade fallet fanns på olika faxpapper. Helheten framgick ingenstans. Jag tror att planeraren i brådskan skickat faxlapparna åt montören, sa han.
Forskaren svarade ”ja, uttryckligen” på frågan om det är speciellt viktigt att fästa ett betongblock i nederkanten ifall man använder distansklossar.


Borde ha avbrutit
– Montörerna borde ha avbrutit arbetet när de märkte att väggelementet inte gick att montera på ett bra sätt och krävt att konstruktören skulle ge dem ordentliga ritningar. De borde ha tagit kontakt med konstruktören och frågat vad de skulle göra. Ingen annan kan ge anvisningar om hur elementen ska fästas. Om jag hade varit montör i det här fallet skulle jag inte ha fortsatt arbetet.
Forskaren fick också frågan om det är vanligt att, som i det här fallet, samma person är huvudkonstruktör, projektledare och byggnadskontrollant. Det är väldigt ovanligt om än knappast förbjudet, blev svaret.
– Om huvudkonstruktören och byggnadskontrollanten är samma person så är ansvaret verkligen stort.
I går på eftermiddagen återstod ännu att höra två vittnen. Domen kommer senare.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax