DELA
© Nya Åland

Forskare lär av Ålands skolfenomen

Åland har satsat medvetet på grundskolan de senaste tio åren.
Det har gett så goda resultat att forskarna på pedagogiska fakulteten vid Åbo akademi nu tar lärdom av Ålandsfenomenet.
I Pisa-undersökningen 2003 låg de åländska niondeklassisterna ganska risigt till. Det blev en veritabel chock för hela utbildningssektorn, och man beslöt att ta itu med skolan ordentligt. I den senaste PISA-undersökningen ifjol utmärkte sig Åland i så positiv bemärkelse att forskare från PF före jul gjorde ett besök för att ta reda på vad man gjort.
– Det handlar inte om några trollkonster, utan att man sett över läroplanen, styr lite tydligare men framför allt handlar det om att det pågår en kreativ, öppen dialog mellan alla nivåer som sysslar med utbildning, säger professor Michael Uljens.
Han och hans forskarteam analyserade senaste PISA-resultaten i läsförståelse i höstas för att få en förklaring till de stora regionala skillnader i Svenskfinland.
– Jag ville ta bort de socioekonomiska faktorerna och se om det fortfarande fanns skillnader. Det visade sig att skillnaderna då inte var särskilt stora, förutom ett undantag: Åland. Där klarade sig niorna betydligt bättre än de som kom från motsvarande förhållanden i andra regioner.
De socioekonomiska faktorerna bestäms mycket av föräldrarnas utbildningsnivå och sociala status. De kulturella resurserna talar man också om. I Svenskfinland är skillnaderna i utbildningsnivå rätt stora mellan olika regioner, till exempel mellan Helsingfors där många föräldrar är välutbildade och Österbotten där det är tvärtom.
– Genom att jämföra elever med samma bakgrund ville vi få fram vad själva skolan bidrar med.

Stora förbättringar
Orsaken till att Åland är speciellt intressant är att resultaten har förbättrats väldigt mycket sedan tidigare undersökningar.
En faktor i framgången är enligt Michael Uljens att ålänningarna definierat rektorskapet på ett nytt sätt. Urvalsprocessen är ny och man ser till lite andra egenskaper än förr. Rektorerna har mindre undervisningsskyldighet och kan därför följa med undervisning i klassrummen och stöda lärarna mera.
Byråchef Stina Colérus vid utbildningsavdelningen säger att det också satsats mycket på fortbildning av lärarna, på att utveckla skolbiblioteken och involvera skolbibliotekarierna i undervisningen. Förvaltningen på landskapsnivå har stött kommunerna genom att se till att det finns tillräckligt med pengar.
Det har också utförts omkring 36 egna kunskapsmätningar i olika årskurser i de åländska grundskolorna. Resultaten har utvärderats och diskuterats på alla nivåer, från de enskilda skolorna till landskapsnivå.
– Sådana här undersökningar kan man köpa från utbildningsstyrelsen, men de flesta kommuner har inte råd med det, så här på Åland står landskapet för kostnaderna.
Läs mer i papperstidningen!

Anne Sjökvist