Följer släktingars resor genom historien
Deltagare från åtminstone Åland, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, USA, Kanada och Ryssland sammanstrålade i helgen i självstyrelsegården för att delta i en stor släktforskarkonferens på temat Kontakter knyts, bryts och återknyts.
– Allt fler söker sin rötter, säger Ålands emigrantinstituts verksamhetsledare Eva Meyer.
Helgens konferens är den femtonde finlandssvenska konferensen, men det är många år sedan man senast var på Åland.
– Det är cirka 120 anmälda, varav åtminstone 80 är utifrån. Därtill har vi haft många besökare som tittat in utan anmälning, vilket man så klart fick göra, säger emigrantinstitutets verksamhetsledare Eva Meyer.
Under dagarna tre föreläser kända personer inom släktforskarkretsar och delar med sig av fantastiska berättelser ur historien och mer konkreta tips för forskning. Temat som binder allting samman är märkesåret 1809.
Öppet arkiv
Eva Meyer visar mig runt bland utställningsborden i självstyrelsegården. Här samsas register, böcker, dataprogram och övrig information av alla de slag för den som gillar att släktforska. Därtill håller landskapsarkivet öppet för den som vill ta chansen att söka sina åländska rötter.
Är släktforskning populärt?
– Jag skulle nog säga att det blir mer och mer. I USA till exempel är det väldigt stort att släktforska. Kanske är det all internationalisering och globalisering som gjort att man vill se till det lilla, veta var man passar in, säger Eva Meyer, som berättar att internet har gjort mycket material mer lättillgängligt.
– Men kom i håg att ändå gå till originalkällan.
Forska i Baltikum
En av föreläsarna och utställarna är Gunnar Ståhl från den så kallade G-gruppen, Genealogi över Östersjön. Han berättar om den stora mängd information som hittats i svenska register som kan vara till stor glädje även för åländska släktforskare.
– Allt började med att det var svenskar som var intresserade av att forska om sitt ursprung i Tyskland, Polen och Baltikum. Då blev det angeläget att ta reda på hur man reste ut ur Sverige och det visade sig finnas massor av information, säger Gunnar Ståhl.
Städer i Finland
Mellan ungefär år 1735 och 1809 finns noggranna uppgifter om vem som gjort utrikesresor i svenska register. Inom G-gruppen har man nu börjat kartlägga vilka finländska städer som finns med, eftersom Finland fram till 1809 var en del av Sverige. Hittills har man hittat ett tjugotal finländska städer, till exempel Åbo och Hangö.
– Det finns väldigt detaljerade personuppgifter eftersom man i början av 1700-talet började följa stränga regler. Man var väl rädd för spioner, ville ha kontroll på vem som befann sig i landet och ha kontroll på vilka utlänningar som kom in. I Sverige hade man dessutom inrikespass fram till 1860. Det är väl först i dag som vi har liknande kontroll på hur man rör sig, säger Gunnar Ståhl.
