DELA
© Nya Åland

Fler handlingar ska bli offentliga

Anklagelserna om hemlighetsmakeri inom landskapsförvaltningen har fått landskapsregeringen att reagera.
Den lag som reglerar den åländska offentlighetsprincipen ska nu ses över och målet är en större öppenhet inom förvaltningen.
– Det är väldigt viktigt att vi har största möjliga öppenhet ut mot det åländska samhället, säger lantråd Viveka Eriksson till Åland24.
En översyn och modernisering av lagen om allmänna handlingars offentlighet finns med i landskapsregeringens handlingsprogram, men det som fått frågan att lyftas just nu är den senaste tidens debatter. I turbulensen kring den nya landskapsfärjan Skarven framfördes anklagelser om att det finns en munkavle på de landskapsanställda och i diskussionerna om en eventuell golfbana på Stornäset har kritik riktats mot att utlåtanden från landskapets egna avdelningar inte givits offentlighet.
Föreningen Ålands natur och miljö begärde redan den 7 januari att få se det utlåtande som skogsbruksbyrån, museibyrån, miljöbyrån och fiskeribyrån tillsammans färdigställde i höstas. Först den 2 oktober blev handlingarna offentliga och då i samband med att näringsminister Jan-Erik Mattsson behandlande Ålands golfklubbs anhållan om att få arrendera Stornäset.
– För min egen del tycker jag att man gott kan se till efter hand att beredningsmaterial i lämpliga delar delges allmänheten och i det här fallet hade det kunnat vara lämpligt, säger Viveka Eriksson.


Ålderdomlig lag
Den nuvarande offentlighetslagstiftningen är från 1977 och bygger på ett ålderdomligt synsätt när det gäller hemlighållande och hur tillmötesgående förvaltningen ska vara, menar förvaltningschef Arne Selander. Det innebär att den kolliderar med den nyare förvaltningslagen från 2008, som förespråkar en större öppenhet.
– Det rimliga vore att man ser över och moderniserar den gamla lagstiftningen och öppnar offentligheten inom förvaltningen så att man har större möjlighet att få tillgång till handlingar, säger Arne Selander.
– Man kan tänka sig en sådan konstruktion att man utgår ifrån att saker är offentliga, men att myndigheten sedan kan besluta att hemlighålla vissa uppgifter.
Ligger Åland efter på det här området om man jämför med närliggande regioner?
– Det kan jag inte svara på. Vi ska titta på den här lagstiftningen nu och jämföra med framför allt Finland och Sverige, men jag tror att man har modernare lagstiftning där.


Svårt säga tid
Redan 2001 såg en arbetsgrupp över den åländska offentlighetslagstiftningen och tog fram ett betänkande med förslag till förändringar.
– Men antagligen bedömde man att lagstiftningsresurserna behövdes till annat. Vi har hela tiden mycket i röret och stora behov och krav på lagstiftningsåtgärder, säger Viveka Eriksson.
När kan den nya lagstiftningen vara klar?
– Det går inte att säga en tid. När man väl går in i en lag dyker det alltid upp nya frågetecken, utropstecken och frågeställningar. Och beredningsarbetet måste få ta sin tid för att vi ska få bra kvalitet på lagarna.

LISA BERGKVIST