DELA
© Nya Åland

Finanskrisen drabbar Åland

Nu börjar effekterna av den internationella finanskrisen synas på Åland.
Det visar en färsk rapport om kommunernas ekonomi från landskapets statistik- och utredningsbyrå Åsub.
Den internationella finanskrisen påverkar i det här skede landskapet indirekt. När det blir dyrare för banker att låna pengar för att finansiera sin egen verksamhet blir det också dyrare för kunder att låna pengar. Och dämpar efterfrågan i ekonomin.
Osäkerheten på den internationella finansmarknaden är nu så stor att alla åländska banker påverkas. Hur det går för de åländska bankerna beror bland annat på om man har kopplingar till dåliga lån-. Åsub tror att bankerna klarar sig undan större kreditförluster, även om det närmaste året kan bli tufft.

Neråt för kommuner
Kommunernas skattetillväxt avstannar nästa år. Det är främst samfundsskatterna som kan bli lägre än i fjol. Den prognosen är starkt reviderad neråt sen i våras.
Skatterna från förvärvsinkomster stiger i år tack vare stigande lönenivåer och ökad inflyttning. Men nästa år växer de relativt långsamt på grund av det arbetsinkomstavdrag och utökade pensionsinkomstavdrag som införs i kommunalbeskattningen.
Prognoserna för den ekonomiska tillväxten i landskapet 2008 och 2009 är dystra. Efter 2007, när tillväxten enligt Åsubs preliminära beräkningar var 5,4 procent, vänder det nu skarpt neråt. I år kan tillväxten hamna på minus 0,8 procent Orsaken är den höga inflationen, utflaggningen och lågkonjunkturen. Nästa år kan tillväxten av samma orsaker stanna på 0,1 procent.
Inflationen på Åland kan betydligt högre än ÅSUB trodde i våras. Den största orsaken är prisökningarna på livsmedel och på olja.
Nyanställningarna blir få, men den öppna arbetslösheten kan komma att ligga på 2,3 procent nästa år vilket anses vara lågt..

Konsumerar mindre
Ålänningarna har förhållandevis stora bostadslån. De stigande räntekostnaderna för bolån under 2008 har minskat utrymmet för annan konsumtion.
När hushållen köpkraft minskar på grund av inflationen får det en negativ effekt på nybyggen, renoveringar och detaljhandeln – och då i synnerhet på handeln med varor som hushåll sällan köper.
De flesta företagen på Åland kan klara sig relativt även om man känner av lågkonjunkturen. Företagen som ser ut att drabbas hårdast finns inom finans- och byggbranschen med underleverantörer. Nedgången kan dämpas av offentliga byggprojekt.
Effekterna på dagligvaruhandeln dämpas när lättnaden av beskattning på livsmedel införs nästa år. Utsikterna för den åländska livsmedelsindustrin är rätt goda även om tillväxten avtar den närmaste tiden..
Hotell- och restaurangbranschen får ett mellanår i år. Antalet inresande från januari till augusti ökade med en procent jämfört med samma tid föregående år. Hotellövernattningarna ökade med två procent. De vinster som kryssningsrederierna kunde ha gjort på ökat resande har delvis ätits upp av ökade bunkerkostnader.
Rapporten kan läsas på www.kommunforbundet.ax

PATRIK DAHLBLOM

patrik.dahlblom@nyan.ax