DELA
© Nya Åland

Fick flytta byggrätt till ny tomt på Granö

I höstas tillämpade byggnadsnämnden i Lemland ett helt nytt förfarande när man tillät att byggrätt flyttades från en tomt i Järsö till en nybildad tomt på Granö.
Hela Järsö-Nåtöområdet med tillhörande öar med fast förbindelse har brist på byggrätter (se huvudartikeln).
Markägarna har haft som önskemål i delgeneralprocessen att kunna flytta outnyttjad byggrätt från en tomt till en annan inom området. Detta finns med i det förslag till delgeneralplan som inom kort ska presenteras för kommunstyrelsen.
I det nu gällande regelverket finns inget sagt om att flytta byggrätter, men byggnadsnämnden har trots det godkänt förfarandet i ett fall.

Tomt på Granö
Det handlar om en 5.000 kvadratmeter stor tomt på Granö som såldes i september i fjol till Elina Karlsson, bosatt i Skövde, för 142.500 euro. Säljare var Kerstin Sundman. Tomten ligger vid havet och har en strandlinje på 44 meter.
Någon byggrätt följde inte med tomten eftersom alla byggrätter utnyttjats redan tidigare enligt det trehektarssystem som tillämpas i området. Därför skedde en räcka överlåtelser för att flytta byggrätten, framgår i ansökningshandlingarna på kommunkansliet.

Byte 1992
I december 1992 bytte bröderna Roland och Anders Å Karlsson, far till Elina Karlsson, till sig en grundbyggnadsrätt från fastigheten Vestergård i Järsö by. Byggnadsrättsöverlåtare var Torsten Sommarström med Jan-Erik Sommarström som samtyckesgivare. Med byggrätten följde ett 6.800 kvadratmeter stort område.
I gengåva överlät bröderna Karlsson ett hektarstort område, Västra åkern, i Järsö.
I september 2009 flyttades en del av den outnyttjade byggrätten, 700 kvadratmeter, till den nybildade tomten på Granö. Samtidigt konstaterade parterna att den återstående grundbyggrätten på fastigheten Vestergård minskas med totalt tre hektar.

Från holmar
Byggnadsinspektör Rune Scott förklarar tanken med att flytta byggrätter.
– Det som diskuterats är att flytta byggrätter från holmar till den samlade bebyggelsen i byarna. En stuga på ett skär stör ju mera än om man bygger ett hus i en bykärna.
Det är första gången som en byggrätt flyttats på det här sättet och beslutet är alltså prejudicerande tills delgeneralplanen träder i kraft.
– Om man har tillåtit det en gång så måste man ju ge lov åt andra. Men det avgörande är att tomten är lämplig.

Noggrant register
Hur ska ni kunna hålla reda på vilka byggrätter som har flyttats?
– I delgeneralplanen måste det göras upp ett register. Vi måste ju noga hålla reda på det här.
Rune Scott berättar att byggrätter också tidigare bytt ägare.
– Det har förekommit tomtköp där det ingått byggnadsrätt. Att byta byggrätt är något som tillkommit på vägen.

Inget grannlov
I den åländska byggnads- och planlagen som trädde i kraft hösten 2008 heter det att grannarna ska höras: ”På icke detaljplanerat område och på planerat område där beviljandet av bygglovet innebär avvikelser från planen ska grannarna kallas till synen om det inte med beaktande av projektets ringa betydelse eller läge är uppenbart onödigt” står det i § 73.
I bygglovshandlingarna för det aktuella ärendet är rutan för grannlov tom.
Varför har grannarna inte hörts när det handlar om en tomt som inte finns i detaljplaneförslaget utan som har styckats ut efteråt och där byggrätten dessutom har flyttats genom ett mycket ovanligt arrangemang?
– Det är en tolkningssak. Om huset byggs så nära tomtgränsen att grannarna påverkas så ska de kallas.

Muntligt samtycke
Han påpekar att markägaren som sålt tomten samtycker till bygget och att den andra rågrannen muntligen har hörts av honom och Elina Karlssons far och inte haft något att anmärka.
Bygglov för ett bostadshus beviljades på nämndens oktobermöte. Ordförande på mötet var Yvonne Sundbom-Korpi och medlemmar Conny Rosenberg, Jennifer Johansson, Ronny Roos, Raili Sergejeff och Jan-Erik Sommarström.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax