DELA

Farthindren är en hälsorisk

Bussförare som dagligen kör över farthinder, eller bumpers, riskerar att få bestående skador i rygg och nacke, enligt arbetsmiljöverket i Sverige som har förbjudet busstrafik på en vägsträcka med många bumpers.
I Sverige har flera kommuner börjat ta bort fartgupp eftersom de har lett till problem för busstrafiken, men på Åland planeras nya gupp. Mariehamns stadsstyrelse har föreslagit att man ska bygga fartgupp i fem korsningar längs Ålandsvägen. Fullmäktige har ännu inte fattat beslut i frågan.
Arbetsmiljöverket i Sverige har nyligen slagit fast att vägbulorna som kommit till för att rädda liv är en hälsorisk för buschaufförerna. I ett beslut som kan bli vägledande förbjuds ett bussbolag att trafikera en vägsträcka i Täby utanför Stockholm med många vägbulor.
Den aktuella sträckan är 9,2 kilometer lång och har tolv vägbulor. De bussförare som kör sträckan dagligen riskerar bestående skador i ländrygg, skuldror och nacke, konstaterar arbetsmiljöverket som förbjudit Swebus trafikera sträckan. Ett vite om en miljon kronor inträder om linjebussar trafikerar sträckan.


Vägbulor tas bort
Vibrationerna som uppstår när bussen kör över bulorna frestar på diskarna i ryggens kotpelare.
– Det blir en katapulteffekt. Först åker föraren över bulan och sedan kommer framhjulet, berättar arbetsmiljöinspektören Reyan Blomberg för TT.
Verkets beslut betraktas som ett pilotbeslut och enligt TT väntar fler liknande viten bussbolag som trafikerar Stockholmsområdet. Flera svenska kommuner har efter beslutet bestämt sig för att ta bort vägbulor.
– Ur arbetsmiljösynpunkt finns andra sätt att få ner farterna, som rondeller, avsmalningar och hastighetsskyltar i kombination med fartkameror, säger Blomberg.
Noterbart är att stötarna som busschaufförerna och passagerarna upplever givetvis varierar beroende på vilken typ av fartgupp det handlar om. Mariehamns stads planerade fartgupp är inte av den mest ”spetsiga” typen.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.ax