DELA
© Nya Åland

EU-medborgare borde kunna få hembygdsrätt

Slopa kravet på finländskt medborgarskap och ge alla EU-medborgare möjlighet att ansöka om hembygdsrätt men luckra inte upp bestämmelserna i övrigt.
Så kan man sammanfatta Ålands kommunförbunds åsikter i den pågående utredningen om vilken status hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten skall ha i framtiden.
– Kommunförbund vill ha en modern åländskt hembygdsrätt som ger alla EU-medborgare möjlighet att få denna. Vi vill ha ett öppet samhälle som betonar människors lika värde och där de inflyttade känner sig delaktiga i utvecklingen.
Det skriver Ålands kommunförbund i sitt utlåtande till den parlamentariska kommitté som tillsattes för att utreda frågan med anledning av att nya bolag kringgår jordförvärvsrätten genom att sälja ut attraktiva fritidsbostäder som aktier.


Enda hindret
Förbundet anser att Åland får bättre möjligheter att locka hit ny arbetskraft och kompetens om alla EU-medborgare kan beviljas hembygdsrätt
– Åland har alla möjligheter att bli ett mer välkomnande samhälle, det enda hindret är kravet på finskt medborgarskap i självstyrelselagen, skriver förbundet i sitt utlåtande.
Förbundet vill däremot definitivt inte slopa kravet på hembygdsrätt


En grundsten
– Hembygdsrätten utgör en grundsten i Ålands självstyrelse och den är en mycket viktig åländsk behörighet i självstyrelselagen.
Dels garanterar hembygdsrätten, enligt förbundet, att det är den fast bosatta befolkningen som kan svenska som beviljas de särrättigheter som finns som till exempel rätten att ställa upp i val eller förvärva och besitta jord.
– Den åländska hembygdsrätten utgör en garant för att rätten att fatta beslut i den för självstyrelsen viktiga frågor tillkommer ålänningarna själva, skriver förbundet i sitt utlåtande.


Mot syftet
Ålands kommunförbund anser också att man snarast bör täppa till de luckor i lagen som gör det möjligt att sälja fritidsbostäder i närheten av stränder till personer utan hembygdsrätt. Motiveringen är att verksamheten med aktierna strider mot syftet med själva jordförvärvslagen, det vill säga målet att hålla den åländska jorden i åländska händer.
– Det är ett allmänintresse att Åland befolkas av bofasta skattebetalare och inte ”skattebefriade” fritidsboende, konstaterar förbundet.


Inte luckra upp
Vad näringsrätten beträffar ser förbundet inte heller att det finns skäl för att luckra upp principen att minst två tredjedelar av styrelsemedlemmarna i ett bolag eller företag bör ha varit bosatta på Åland under minst fem år.
– Med hänvisning till de utredningar och kommittébetänkanden som gjorts på senare år gällande det svenska språkets ställning på den åländska arbetsmarknaden så finns det ingen anledning att luckra upp kravet på tillfredsställande kunskaper i svenska för bolagsstyrelser (språkkravet i hembygdsrätten). Genom hembygdsrätt alternativt efter 5 års bosättning på Åland torde svenskakunskaperna vara tillfredsställande, skriver Ålands kommunförbund.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN