DELA
© Nya Åland

De visar stöd i vårdkonflikt

– Hur skulle det kännas om ni journalister skulle bli tvångskommenderade på jobb, trots att ni sagt upp er och kanske börjat med något annat? Eller till och med gått i pension?
För sjuksköterskorna i riket är detta verklighet om den nya patientsäkerhetslagen träder i kraft på måndag.
– Vi vill visa både dem och vårdpersonalen på Åland vår solidaritet och ge dem vårt stöd, säger pensionerade sjukvårdsledare Birgitta H Eriksson.
– Hur lagen påverkar Åland vet vi i dagsläget inte. Och även om den inte påverkar oss personligen, eftersom vi gått i pension, vill vi visa våra yngre kolleger vårt stöd, säger May Flodin som tillsammans med några andra tidigare verksamma kvinnor inom sjukvården nu protesterar mot regeringens sätt att behandla de strejkande sjuksköterskorna i riket.
– Vi har ingen personlig nytta av en löneförhöjning, men det är ändå kränkande för oss att man behandlar sjuksköterskorna på det här viset.
Gruppen har reagerat starkt på regeringens negativa utlåtanden om den strejkande vårdpersonalens brist på etik, med hänvisning till att patienter faktiskt kan dö på grund av konflikten.
– Det slutliga ansvaret för patienternas säkerhet ligger inte på vårdpersonalen, inte ens juridiskt. Den första person som faller offer för konflikten kommer också att bli regeringens fall. Det ingår i regeringens politiska uppgift att ta ansvar för sin befolknings liv och hälsa, säger May Flodin, som under många år suttit i både lagting och landskapsstyrelse.


Ett kall – men inte utan lön
Att man, åtminstone med antydningar, hänvisat till att sjuksköterskeyrket är ett kall, upplever man också förnedrande för yrket och yrkesstoltheten.
– Visst är det ett kall, men kallet är att en ung människa har så mycket empati att den av alla yrkesalternativ i första hand väljer ett yrke inom vården. Ingen skulle orka finnas vid en döende eller svårt sjuk människas sida utan vilja och kärlek att hjälpa andra, och det är ett kall.
– Men – det är inte ett kall att jobba utan skälig lön, så som i dag, och det betyder definitivt inte att man måste vara livegen. Att inte ha rätt att säga upp sig är inte förenligt med ett demokratiskt tänkande. Man beter sig som det rådde krig i landet och man var tvungen att tvångskommendera in folk på jobb.


Lönegrop
Flera av dem har följt med vårdutvecklingen i över femtio års tid.
– En gång i tiden hade lärare och sjuksköterskor ungefär lika löner. Så i början av 1960-talet höjde man lärarlönerna med hänvisning till att de var familjeförsörjare, och lovade att vi också skulle få mer lön så småningom. Men den kom aldrig och därför befinner vi oss fortfarande i den här lönegropen, som man nu försöker kämpa sig upp ur, säger May Flodin.
– Det är inte lätt att våga säga upp sig om man har en familj att försörja och kanske stora lån. Men många har ändå valt att göra det för att få politikerna att äntligen vakna.


Vård på svenska i fara
Man befarar att unga människor kommer att avskräckas från att söka sig till vårdyrket.
– Varför skulle man söka sig till ett yrke man vet att man inte kan försörja sig på? Vem vill arbeta under en slavlag och förbinda sig att jobba inom ett visst yrke resten av livet, utan rätt att välja något annat? Det gör att de som kommer in på vårdutbildning har det som tredje eller kanske fjärde alternativ, vilket gör att man inte får de människor som har det som förstahandsval och därmed inte heller den verkliga motivationen för sitt yrke.
Vården på svenska anser man också ligga i farozonen.
– Unga människor med språkkunskaper kommer med stor sannolikhet att söka sig utomlands. Finland har i dagsläget de sämsta lönerna i hela EU och jobb finns det på annat håll.
Att tvångslagen skulle påverka nyrekryteringen av personal både i riket och på Åland negativt är man övertygad om.
– Innan strejken för några år sedan hade vi problem att få personal. Nu har vi alla vakanser besatta av behöriga sjuksköterskor, så situationen på Åland är bättre än i riket. Det visar att lönen har betydelse och är ett verksamt instrument för att trygga patienternas säkerhet.


Akuten och BB inte samma sak
I patientsäkerheten ligger också att varje sjuksköterska är på rätt plats och jobbar inom sitt område.
– Att inbilla sig att en sjuksköterska kan hoppa in och göra en annan sjuksköterskas jobb bara så där är befängt och visar på bristande kunskap om yrket.
– Jag har nyligen genomgått ett flertal operationer och känt mig trygg i vetskapen om att personalen kan sitt, säger May Flodin.
– Hur går det om man börjar flytta om folk hur som helst bara för att ha personal på plats?
Man talar också om möjligheten att kalla in pensionerad sjukvårdspersonal.
Hur skulle ni själva reagera om ni blev kallade på jobb i dag?
– Herregud, det skulle ju vara livsfarligt! utbrister de fem damerna i en mun.
– Visst, det kunde vara intressant som experiment, men fullständigt livsfarligt. Vi skulle nog vägra. Just för patientsäkerhetens skull.

LINA ANTMAN