DELA

Brandattentat inte traditionell satanism

Någon form av satanism har gett som förklaring till de två unga flickornas brandattentat mot Hammarlands kyrka.
– Om man ser på händelser som den i Hammarland ur ett religionspsykologiskt perspektiv handlar det ofta om uttryck för maktlöshet eller identitetsförvirring. I det här fallet har det gått tokigt, säger teologie doktor Marcus Koskinen-Hagman.
– Jag är helt övertygad om att traditionella satanister skulle ta avstånd från ett dåd som detta. Där ingår nämligen att utveckla sin egen egoism, inte att hacka ner eller förstöra för andra.
Det säger Marcus Koskinen-Hagman är teologie doktor och lektor vid Ålands lyceum.
Vad är din spontana reaktion när du hör ordet satanism i samband med brandattentaten mot kyrkan?
– Att jag skulle vilja prata med de här tjejerna.
– Hela begreppet satanism är svårt. Om man ska hitta någon slags gemensamt drag är det att bokstavligen eller symboliskt vända sig till ett väsen som man brukar kalla satan, säger Marcus Koskinen-Hagman.


Tre grupper
Ett sätt att dela in grupperingarna inom satanism är i traditionella satanister, ungdomsgrupper och så kallade fuskare. Enligt statistiken är det främst i de två sistnämnda grupperna som brott riktade mot till exempel kyrkor eller gravgårdar hittas.
– Ungdomsgrupperna är ofta oförargliga, om det inte slutar i kriminalitet. Fuskare är något av satanismens underground-rörelse och det är inom denna grupp som flest brott hittas, säger Marcus Koskinen-Hagman, och berättar hur man i Sverige under 1990-talet upplevde en våg av brott utförda av fuskare, som bland annat välte gravstenar.


Tagit avstånd
De traditionella, mer pålästa satanisterna håller ofta en mer låg profil och följer en idé om att varje människa hyser en stor urkraft.
Denna satanism beskrivs som något av en egoistisk idealism, där det definitivt inte ingår någon tillbedjan till satan (eftersom man då skulle underkasta sig en auktoritet). Dessa grupper har tidigare även offentligt tagit avstånd från attacker på kyrkor och liknande.
Har du som lärare i daglig kontakt med ungdomar märkt av ett ökat intresse för satanism?
– Nej, det har jag inte. En trend jag noterat är mer nyhedendom, en slags eko-religiositet där man söker en närhet till naturen och intalar sig att allt var bättre förr. Det ligger i tiden nu, säger Marcus Koskinen-Hagman.
Har ni diskuterat kyrkattacken på lektionerna?
– Jo, i dag har jag haft tre grupper och vi har diskuterat frågan. Samtliga ansåg att man passerat gränsen med råge.
– Trots att vi i dag lever i ett mycket sekulariserat samhälle upplevs det definitivt inte som okej att ge sig på det religiösa och kulturella arvet. Det skulle ha varit lika fruktansvärt om det gällt en synagoga eller en moské.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax