DELA
© Nya Åland

Blåmusselprojekt sjösatt i Seglinge

Nu är blåmusselodlingen sjösatt i Seglingevattnen. Målet med odlingen är dels att rena vattnet, men även som om odling av det här slaget kan ge ekonomisk vinst.
– Vi har lagt våra nät och nu är det bara att låta naturen sköta sitt. Vi väntar och ser, i september bör det synas musslor där, säger Torbjörn Engman som handhar projektet.
Det tar upp till 18 månader innan blåmusslorna är fullvuxna. Då slutar de växa och det är dags att skörda.
– Sedan lönar det sig inte att ha dem där mera, eftersom de inte växer längre utan bara lever, säger Torbjörn Engman.
Musslorna renar vattnet genom att de äter plankton, som tar upp fosfor och kväve. De två ämnena är Östersjöns största problem just nu då de leder till övergödning.
– Det är bäst att utnyttja kretsloppet till miljönytta.

Ska inspirera
Musselprojektet vid Selinge finansieras dels av landskapet och dels av EU, med drygt 94.000 euro vardera. och målet är därför även att utreda om en musselodling kan finansiera sig själv. Detta bland annat genom att musslor mals ner till hönsfoder, vilket EU klassar som miljövänligt.
Musselmjöl går också att mata lax med på fiskodlingar, istället för fiskmjöl vilket i förlängningen kan leda till minskad utfiskningen av olika fiskarter.
I och med att musslorna skördas tas allt fosfor och kväve de tagit upp bort ur vattnet.
– Musslorna är som små reningsverk, säger Torbjörn Engman.
Projektet ska inspirera framtida entrepenörer till att satsa på mer storskaliga musselodlingar. En mindre testodling vid Seglinge har tidigare visat att musslor går mycket bra att odla kring Åland. En testodling fanns även utanför Eckerö, men den havererade under en storm.

Alger också
När man odlar blåmusslor lägger man nät i vattnet så att musslornas larver, som flyter fritt runt i vattnet, hittar nätet och sätter sig där. När de satt sig på en plats börjar de växa och utvecklas till musslor.
Andra djur kan också odlas för att rena vatten.
– Miljöforskningen tar stora steg framåt. Ett finländskt oljebolag har provat att odla alger som också tar upp fosfor och kväve. Sedan upptäckte man att algerna dessutom kan användas till att göra olja, så det blev en win-win-situation. Vår musselodling har samma grundprincip, säger Torbjörn Engman, som berättar att resultatet är lovande.
När projektet har avslutats ska en utvärdering göras om hur mycket musselodlingar lönar sig ekonomiskt och miljömässigt. Under projektets gång kommer även närmiljön att undersökas för att ta reda på odlingens effekter.

Katrina Tapio (praktikant)