Bara fyra sotare för hela Åland
En har sagt upp sig och en går i pension, och så är de bara fyra kvar. Från och med nästa år kan fyra sotare få sköta alla Ålands skorstenar.
Räddningsdirektör Leif Ahlqvist är bekymrad över vad det kan leda till. Speciellt utsatta blir de små kommunerna.
– Sedan räddningslagen ändrades och husägarna själva har ansvaret för att sotningen utförs fungerar det helt enkelt inte ekonomiskt att vara sotare, säger Kalev Kuuse som har sagt upp sig och slutar jobba sista februari.
Räddningslagen ändrades 2007, och sedan dess har sotarna varit missnöjda. Tidigare var de alla heltidsanställda av kommunerna och som ansvariga kunde de planera sina arbetsdagar så att de sotade i ett visst område under en viss tidpunkt.
Fastighetsägarna fick lappar med inbokad tid, och passade den inte fick de ringa och boka om. När fastighetsägarna nu själva ska ha ansvaret är följden att det är svårare att planera och sotarna kör bil mycket mera än tidigare.
Alla bokar heller inte in sotning varje år enligt rekommendationerna utan håller längre uppehåll, och på hösten kan 30 husägaren ringa på en dag och vill ha sotning direkt. Det är svårt för de privatföretagande sotarna att få kontinuitet och ekonomi i verksamheten, och alla utom en tvingas ha andra sysselsättningar vid sidan om.
Sota inte själv
Mariehamns räddningsdirektör Leif Ahlqvist är mycket medveten om problemen. Enligt honom har systemet inte blivit bättre med tiden, och han är inte överraskad att en sotare har fått nog.
– När Lasse Häggblom går i pension vid årsskiftet är det bara fyra kvar för hela landskapet. Visst är jag bekymrad, det står ju inte utbildade sotare i kö precis. Allra mest bekymmersamt blir det för de små kommunerna där kostnaderna förmodligen ökar för att kunna erbjuda invånarna sotning.
Husägare får visserligen sota själva om de har rätt utrustning och en utbildad sotare sedan inspekterar resultatet, men det är ingenting som Leif Ahlqvist rekommenderar.
– Det behövs nog en hel del kunskap och med fel redskap kan man göra mer skada än nytta.
Läs mer i papperstidningen!
