DELA
© Nya Åland

Åsub: Finanskrisen kommer att slå hårt

Åsub:s ekonomiska översikt för den kommunala sektorn är dyster läsning. Även nästa år beräknas tillväxten avta som ett resultat av det försvagade sysselsättningsläget, en lägre tillväxt i lönesumman och en långsam befolkningstillväxt.
De indirekta följderna av finanskrisen kommer att bli kännbara på Åland.
Två gånger per år gör Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands kommunförbund.
Syftet är att ge de åländska kommunerna ett aktuellt ekonomiskt underlag som kan användas i budgetberedningen. I år efterfrågades särskilt från kommunernas sida skattekalkyler med en bedömning av inkomsternas, avdragens och skatternas utveckling per kommun.
Inledningsvis konstateras att Åland hittills klarat sig relativt bra under lågkonjunkturen men att krisen framöver kommer att påverka de åländska företagen, den offentliga sektorn och hushållen, dels genom en svag efterfrågan från hushållens sida, dels genom åtstramning av den offentliga ekonomin.
”Botten ser visserligen ut att vara nådd i den globala ekonomiska krisen men Finlands återhämtning blir lång och utdragen. Detta här innebär i sin tur att Åland får räkna med eftersläpande negativa indirekta effekter, exempelvis i form av en minskad avräkningssumma under flera år framöver”.
Inom det privata näringslivet märks en kraftig minskning i omsättningen under det första halvåret, och den kommer att vara fortsatt svag under slutet av året.


Minus efter utflaggningar
Åsub tror att Ålands BNP kommer att krympa tre år i rad som en effekt av utflaggningen av färj- och passagerartonnage. Också den globala konjunkturnedgången påverkar till viss del.
”För 2008 räknar vi med en minskning i BNP motsvarande -0,7 procent, för 2009 med -5,8 procent och slutligen med -2,7 procent 2010. Utan utflaggningar hade vi haft en svagt positivt tillväxt 2008-2010”.


Krympande klumpsumma
Det ekonomiska läget i Finland försämrades snabbt hösten 2008 och recessionen har fördjupats under vintern.
När statens inkomster minskar blir klumpsumman till landskapet mindre. Avräkningsbeloppet för 2009 har fastställts till 199 miljoner euro, 2009 beräknas summan sjunka till 170 miljoner för att nästa år landa på 167 miljoner.


Flitpengen minskar
Flitpengen är en skattegottgörelse som räknas ut på basen av de skattepengar som flyter in till staten från Åland. Om Åland betalat skatt ”flitigt” och andelen överskrider 0,5 procent av de direkta skatterna får Åland tillbaka den överstigande delen som en flitpeng. Också den summan kommer att minska avsevärt år 2008. Enligt Åsub uppskattas summan för 2008 vara endast 3,1 miljoner euro, vilket kan jämföras med 24 miljoner 2007.
”Skattegottgörelsen för 2009, som tas upp i 2011 års budget, uppskattas uppgå till runt 17 miljoner euro. År 2010 uppskattas beloppet åter sjunka till runt 12 miljoner euro, vilket tas upp i 2012 års budget”.


Kommunernas finansiering
Kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och olika avgifter. Den totala skattefinansieringen ökade preliminärt med 7,8 procent 2008 trots en minskning av skatteinkomsterna med 3 procent. Som ett resultat av det nya landskapsandelssystemet ökade landskapsandelarna nämligen med hela 38,8 procent eller 10,6 miljoner euro.
I år beräknas skatteinkomsterna sammantaget öka med sex procent medan förvärvsinkomsterna minskar något som ett resultat av utflaggningarna och avdragsförändringarna under året.
– År 2010 förväntas skattefinansieringen, det vill säga skatter och landskapsandelar, minska med 2 procent på grund av lägre beräknade skatter. Om inte den lagstadgade indexhöjningen görs minskar kommunernas skattefinansiering med 2,8 procent år 2010, berättar Kommunförbundets direktör Sigurd Lindvall.


Samfundskatten
När det gäller samfundsskatterna blir lagtingets beslut avgörande för summans storlek. Om lagtinget höjer kommunsektorns andel av företagsskatterna från 22 till 32 procent uppskattas skatterna bli 10 miljoner euro. Görs inte ändringen slutar summan för 2009 på knappt 6,9 miljoner euro.
Kommunernas inkomster från fastighetsskatterna är inte så stora, runt 1,5 miljoner euro, men de utvecklas däremot stabilt, konstaterar Åsub.
Den öppna arbetslösheten har stigit varje månad från maj till augusti i år och ligger nu på 2,9 procent. Åsub:s uppskattning är att den kommer att ligga kring 3,3 procent nästa år, för att 2011 sjunka till 3 procent.
Ansvarig för arbetet med höstens rapport var utredare Maria Rundberg.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax