DELA
© Nya Åland

Arbetarskyddsingenjören synar asfaltproblemet

– Direkt när jag läste artikeln om asfaltarbetaren som fått ögonskador tänkte jag att han borde ha fått remiss till yrkesmedicinsk undersökning.
Det säger arbetarskyddsingenjör Henning Karlsson som nu har tagit itu med fallet.
För en vecka sedan berättade Nya Åland om de skador som främst Runolf Sjöholm, asfaltläggare på Ab Rafael, drabbades av när gammal asfalt som innehöll stenkolstjära hettades upp tillsammans med ny asfalt som lades på vägarna i Lumparland Långnäs och Eckerö Storby i juli 2007.
Också de andra asfaltarbetarna fick symtom, men inte lika allvarliga som Sjöholm som var värst utsatt för ångorna från den heta asfalten och som ådrog sig permanenta ögonskador.


Beställt utredning
Henning Karlsson konstaterar att det är rätt länge sedan det hände, men att den yrkesmedicinska läkarundersökningen trots det bör göras.
– Det jag har gjort så här långt är att jag har beställt en bra utredning som gjorts vid arbetshälsoinstitutet om hela asfalthanteringen och vad man som asfaltarbetare exponeras för.
Han ser det som självklart att tro på vad Runolf Sjöholm och hans arbetskamrater har berättat.
– Det är ju faktiskt så att ibland kan också utomhusarbetsmiljöer vara farliga, fast man tycker att de inte borde vara det, säger han och berättar om en vaktmästare i Helsingfors som dog efter att ha utsatts för isocyanater i samband med läggning av gummiasfalt utomhus.
Mannen var allergisk mot isocyanater utan att ha en aning om det.
– Samma problem är det också för exempelvis soptippsarbetare. Numera måste maskinerna vara utrustade med tryckkabin med luftfiltreringsanläggning.


Ska kontakta vd
Frågan är, som han ser det, om asfaltarbetarnas arbetsgivare har vidtagit de åtgärder man borde ha gjort. Han ska kontakta Ab Rafaels vd Jesper Blomsterlund och ta reda på det.
– Man måste dra konsekvenser av det som hände. Jag håller det inte för otroligt att man måste börja kräva bättre arbetsmiljö för dem som jobbar i utsatta arbeten. Vad exponeras man för, vilka är gränsvärdena, vilka är riskerna?
Nu har också Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet ÅMHM offentliggjort sitt protokoll efter inspektionen av trafikavdelningens oanmälda lager av gammal vägasfalt i Lemland Rörstorp. Inspektionen – där bland andra Nya Åland var med – gjordes förra veckan.
Vägmassorna, enligt entreprenadhandlingarna 2.637 kubikmeter, kommer från vägbygget Klemetsby-Långnäs. På området kan det också finnas några få tidigare och senare högar av returasfalt, enligt ÅMHM:s protokoll.


På obestämd tid
Trafikavdelningens avsikt var att vägmassorna skulle återanvändas i den nya Lumparlandsvägen, men på grund av de hälsoproblem som drabbade asfaltarbetarna under sommaren avbröts återvinningen och returmassorna lämnades kvar i Lemland på obestämd tid.
Under inspektionen hittades massor med ett tydligt lager av tjärhaltigt naturgrus, heter det i protokollet. Enligt den uppskattning som gjorts för entreprenaden var asfaltlagret drygt 20 cm tjockt, men det fanns ingen information om att det också innehöll ett skikt med asfalt av stenkolstjära.
ÅMHM kräver nu att en åtgärdsplan görs upp där det framgår hur mycket tjärasfalt (16-PAH) massorna innehåller. En provtagningsplan ska fogas till åtgärdsplanen som ska visa hur, var och vilka massor som ska återvinnas alternativt sluthanteras.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax