DELA
© Nya Åland

Ålänningar borde stöda finlandssvenskarna mer

Ålänningar är inte intresserade av finlandssvenskar och förstår inte riktigt den verklighet som finlandssvenskar lever i, till exempel att många numera växer upp i tvåspråkiga familjer.
Det säger sociologiprofessor Susan Sundback som pratade om relationen mellan Åland och Svenskfinland vid kulturstiftelsens möte.
– Ålänningar tycker ofta att finlandssvenskarna borde kämpa mer för svenskans ställning, att de ger efter för lätt och sviker språket. Men det går ju inte att jämföra språksituationen på Åland och i Svenskfinland och jag tycker att ålänningarna istället borde stöda finlandssvenskarna mera i kampen för att behålla språkets ställning.
Susan Sundback, Ålandsbördig forskare vid Åbo Akademi, tycker att den åländska attityden kan vara lite dubbelbottnad.
– Samtidigt som ålänningarna värnar väldigt om sina språkliga rättigheter så har de överlag en rätt liberal attityd mot de finskspråkiga, som de inte tycker behöver lära sig svenska. Men hur går det för svenskan om inga finskspråkiga längre läser svenska i skolan? Det är verkligen oroväckande om ålänningarna inte stöder svenskaundervisningen.

Klyftan ökar
Förklaringen i att klyftan mellan ålänningar och övriga finlandssvenskar tenderar att växa kan delvis skyllas på självstyrelsen, menar Susan Sundback.
– Byggandet av självstyret har haft en ideologisk ton och på Åland generaliserar man gärna om det som finns öster om Skiftet. Många har en stereotyp bild av finlandssvenskarna och ser dem som allt från halvfinnar till Helsingforssvenskar av Björn Wahlroos-typen. Kunskapen om skillnaderna mellan olika regioner i Svenskfinland är rätt svag på Åland, och det finns helt enkelt inte särskilt stort intresse för Svenskfinland.
Det som visat sig i undersökningar är att ålänningar kan känna sig lite osäkra på sitt medborgarskap; är de egentligen finländare? Och så finns förstås trenden att allt fler unga ålänningar väljer att studera i Sverige så utvecklingen är också en generationsfråga.
– Bor man i Sverige förlorar språket plötsligt betydelsen som identitetsmarkör. Men frågan är också hur det går med åländskheten för dem som studerar i Sverige. Det kan vara svårt att flytta tillbaka och jobba här där institutionerna och förvaltningen ändå är knutna till det finländska systemet.
Susan Sundback tycker att också de åländska medierna bidrar till att öka klyftan till fasta Finland.
– Nyheter från öst som når över nyhetströskeln är ofta av negativ karaktär, som att svenskan är hotad. Även medierna borde ta mera ansvar för att ålänningarna får kunskap om Svenskfinland.
Susan Sundbacks anförande vid kulturstiftelsen baserar sig på enkätundersökning som gjordes bland finlandssvenskar och ålänningar år 2006.
Läs mer i papperstidningen!

Anne Sjökvist