Åland kan visst spara el!
Visst kan Åland spara el, till och med så mycket som 30 procent utan allvarligare störningar.
Den glädjande slutsatsen kunde ledarna för den stora beredskapsövningen dra redan i går när halva tiden återstod.
(Bilden är från mötesrummet när alla nyckelpersoner samlades i går på eftermiddagen för att stämma av.)
Uppdraget var alltså att se hur Åland skulle klara sig med 30 procent mindre energi än vanligt – privatpersoner, hushåll, industrier, sjukhus och andra offentliga institutioner och myndigheter.
Sparkravet nåddes nästan utan allmänhetens hjälp, visade de preliminära uppgifterna i går på eftermiddagen.
– Först vid midnatt vet vi hur mycket allmänheten har lyckats spara in, förklarade landskapets elinspektör Stig Nordberg i går när lokaltidningarna bjöds in till Bergskyddet där cirka 70 nyckelpersoner samlades för att leda landskapet i en låtsad krissituation med el- och bränslebrist.
Landshövding Peter Lindbäck var mer än nöjd med resultatet så långt.
– Det har gått bra att spara så här pass mycket el. Och då ska man tänka att i en riktig krissituation kan vi tillföra annan elkraft som vi nu inte har tagit i bruk.
Surr i underjorden
Det var ett surr i den del av det underjordiska kulvertsystemet där länsstyrelsens och landskapets gemensamma ledningscentral är inrymd. I varje rum, ordentligt märkt med uppgiftsområde och aktuella namn på tjänsteinnehavarna som ska sköta olika funktioner, satt folk nästan i famnen på varann. Ungefär som i Självstyrelsegårdens korridorer och små arbetsrum, fast ännu mindre, med smalare gångar för folk att mötas i och – förstås – inga fönster.
Men lantrådet Roger Nordlund var utflugen just när pressen var på besök. Det handlade ju inte om någon kärnkraftsolycka med radioaktiva utsläpp – ingen behövde till exempel vara kvar över natten utan kunde gå hem till sina svala hus och lägenheter med enbart mysbelysning.
Mycket av övningen gick ut på att kartlägga hur det ser ut i samhället: Hur många hus har annan uppvärmning än olja eller el, hur ska allmänhetens frågor besvaras och av vem, hur ska skolor och daghem klara sig med en innetemperatur på 18 grader, vad händer om all gatu- och vägbelysning stängs av och hur går det om den el som finns stängs av under vissa perioder i olika distrikt i tur och ordning.
Inga avstängningar
Sparmålet hade nästan nåtts redan utan avstängningar, visade hopräkningen i går på eftermiddagen, vilket betyder att de stora elslukande industrierna som Chips, Ab Skogen, Optinova och växthusodlare möjligen skulle kunna fortsätta utan inskränkningar i produktionen i en riktig situation.
– I en sådan situation skulle vi göra en avvägning om vad som är viktigare, att industrierna fortsätter producera eller att strömmen stängs av under vissa tider, konstaterade Peter Lindbäck.
Två krishärdar finns det om Åland skulle behöva spara 30 procent av elen på riktigt: Sjukhuset och avloppssystemet.
Vid ett totalt elbortfall klarar sig sjukhuset så länge det finns bränsle att tillgå. Elintensiva åtgärder som operationer och röntgenundersökningar skulle få skjutas på framtiden och bara de allra viktigaste enheterna skulle vara i gång. sjukhuset skulle höra till de områden som prioriterades högst.
Avloppskris
Avloppshanteringen krisar redan efter ett kort uppehåll i elförsörjningen.
– Om det blir strömavbrott så svämmar avloppsbrunnarna snabbt över. Det sker inom en halv timme i Mariehamn och efter kanske en halv dag på landet, berättade Christian Nordas.
Och då rinner avloppsvattnet via pumphusen ut i framför allt Slemmern och Svibyviken. Därför måste det finnas slambilar att tillgå och reservaggregat framför allt vid Lotsbroverket.
Renvattenförsörjningen kan också bli problematisk vid ett totalt strömavbrott. Ålands vatten har egen elförsörjning, som dock inte fungerat helt bra under försök, men exempelvis Bocknäs vatten har ingen egen elförsörjning.
I dag klockan 9 sammanträder ledningsgruppen för att göra en ny bedömning av situationen. Övningen blåses av klockan 12 och efter det presenteras resultaten.
