Åland kan stjälpa hela EU-lasset
Antingen skall hela Finland ratificera och följa den nya grundstadgan för EU eller så skall ingen del av landet göra det. För EU existerar inte möjligheten att bara en del av ett medlemsland följer stadgan.
Så tolkar landshövding Peter Lindbäck, Ålandsdelegationens ordförande, den delikata situationen med ratificeringen av den nya grundstadgan för EU.
Riksdagen vill ratificera, Ålands lagting vill sannolikt inte om inte Åland får en plats i EU-parlamentet.
Om den nya grundstadgan träder i kraft någon gång så upphävs samtidigt de gamla EU-fördragen. Om Finland då har gått med och Åland sagt nej så finns inget kvar för Åland. Därför kan det inte gå så, enligt Lindbäck.
Om Finland ratificerar grundstadgan så lovar man samtidigt att den skall efterlevas i hela landet. Också på Åland.
– Därför borde riksdagen inte ge sitt godkännande innan man vet vad lagtinget gör. Och om lagtinget säger nej så borde riksdagen inte godkänna grundstadgan, eftersom man i så fall inte kan garantera att stadgan efterlevs i hela landet.
Tuvan som stjälper
Lindbäck säger att Finland kan ingå internationella avtal utan att fråga lagtinget. Det strider inte mot självstyrelselagen eller mot grundlagen. Men om Åland inte ger sitt bifall så blir avtalet inte gällande på Åland till de delar Åland har egen behörighet.
Men inte i det här fallet.
– Här kommer vi till den lilla tuvan som kan stjälpa det stora lasset, säger Lindbäck.
För att konstitutionen skall träda i kraft så måste den godkännas av alla medlämsländer. Om Finlands riksdag säger ja och Ålands lagting nej så kan Finland inte säga ja. I och med det har alla medlemsländer inte sagt ja och konstitutionen kan inte träda i kraft.
Lagtinget har tidigare tvekat inför nya grundstadgor, men man har som Lindbäck uttrycker det, alltid lyckats dribbla sig förbi. Lagtinget har sagt ja.
Inte första gången
Det är inte första gången diskussion förs om vad som händer ifall Åland säger nej till en EU-fördrag. 1998 gällde det Amsterdamfördraget och då kom grundlagsutskottet till att Finland kunde godkänna fördraget även om Åland hade sagt nej.
Men man påpekade samtidigt att läget i så fall skulle bli mycket problematiskt, eftersom Finland i så fall inte skulle kunna garantera att fördraget genomförs på Åland och då skulle Finland stå till svars.
Utskottet anser den gången att regeringen måste få igång förhandlingar med EU om att lösa problemet ifall lagtinget skulle säga nej.
