Åland ett drogfritt testområde?
I Ålands alkohol- och narkotikapolitiska program står det att landskapsregeringen skall sträva efter ett narkotikafritt samhälle. Den strävan har inte stöd hos den finländska riksåklagaren som vill att innehav av ringa mängder narkotika inte skall vara straffbart.
Nu vill bland annat hälsominister Harriet Lindeman (c) att Åland skall bli ett testområde med strängare straff mot narkotikabrott än i övriga Finland.
På uppdrag av Landskapsregeringen har Kognitivt forum i Stockholm utrett dels hur Ålands narkotikapolitik ser ut, dels om resurserna används på rätt sätt.
– Det finns mycket att glädjas över, som till exempel att färre ungdomar börjar använda hasch och missbruka alkohol. På Åland finns också en mycket god preventiv vård, men vi kunde konstatera i vår rapport att Åland och riket inte är överens om en gemensam narkotikapolicy, säger Calle Fjellman från Kognitivt forum.
Inget bestämt
En arbetsgrupp bestående av Britt Lundberg (c), Harriet Lindeman och Göte Winé (s) har fungerat som referensgrupp till rapporten och de betonar att ingenting ännu är bestämt.
– Vi måste nu diskutera hur vi skall hantera rapporten politiskt. Rapporten har klargjort mycket, men många diskussioner återstår, säger Harriet Lindeman.
Problemet är att den finländska riksåklagaren strävar efter en rättspraxis där man beviljar åtalseftergift vid brott som bedöms som ringa, till exempel att eget bruk eller innehav av 10 gram hasch bedöms med åtalseftergift om brottet i övrigt anses ha ringa karaktär. Detta anses gå stick i stäv med landskapsregeringens strävan efter ett narkotikafritt samhälle.
– Visionen, ambitionen och idén har lite stöd från den som är högst ansvarig, nämligen riksåklagaren, säger Calle Fjellman.
Ingen tvångsvård
Dessutom saknas det på Åland en tillnyktringsenhet enbart för alkoholister och narkotikamissbrukare, idag blandas de med andra patienter och kan inte heller tvångsintas, något som betraktas som ett problem.
– I Sverige finns lagen om vård av unga, och de flesta av våra ungdomar skickas till Sverige. Då de sedan kommer hit gäller andra lagar, och många föräldrar jag varit i kontakt med önskar att det skall bli mer likt Sverige här, säger Harriet Lindeman som tycker att det nuvarande systemet haltar med ålänningarnas rättstänkande.
– Problemet är att lagarna är rikets behörighet, vi kan inte göra mycket på åländskt håll för att ändra på situationen, säger Britt Lundberg som också för fram alternativet med Åland som ett testområde.
– Vi måste komma vidare gentemot riket.
Suboxonemissbruk
Rapporten lyfter också fram det faktum att ersättningsvården med hjälp av suboxone, som är vanlig på Åland, inte löser problem utan tar hand om konsekvenserna.
– Alternativet är att tvångsvårda klienten, men eftersom det inte är möjligt försvinner ofta klienten efter några dagar då det blir för tufft, säger Calle Fjellman och påpekar att missbrukarvården till 90 procent är drogfri i Sverige.
– Suboxone används bara i de fall där man försökt allt annat och misslyckats.
Nyan har tidigare skrivit om att suboxone redan finns ute på svarta marknaden i Mariehamn och missbrukas. Det som är vård för någon kan bli missbruk för någon annan som använder drogen fel.
– Vi måste noggrant fundera över hur vi ska bli restriktivare med suboxonevården, säger Harriet Lindeman.
