Åland är inte alls enigt om kärnkraft
På torsdag röstar riksdagen om Finland skall bygga ytterligare två kärnkraftverk. Sverige har redan godkänt att nya reaktorer får byggas.
På Åland finns hela skalan av åsikter om kärnkraften representerad.
Hur Åland påverkas av en utbyggd kärnkraft finns det också delade meningar om. En del tycker att vi just inte berörs alls medan andra anser att kärnkraften definitivt är något vi måste bry oss om.
– Jag hoppas verkligen att riksdagen röstar nej, men tyvärr tror jag att det blir ett ja, säger Carina Aaltonen (S).
Hon har länge engagerat sig i kärnkraftsfrågan och är kritisk av flera anledningar. Hon nämner uranbrytningen och slutförvaret som ett par exempel.
– Och kärnkraften berör Åland i allra högsta grad. Både kärnkraftverken och de planerade slutförvaringsanläggningarna ligger alldeles runt knuten och det är sannolikt att trafiken med radioaktivt avfall går alldeles nära oss.
Carina Aaltonen tror att de planerade slutförvaringsanläggningarna vid Bottenhavet skall utnyttjas också för utländskt kärnavfall. Energibolagen korsäger nämligen varandra och med en finländsk skogsindustri på tillbakagång måste nybyggena ses som ett högt spel med målsättningen att hitta en marknad för elexport nere på kontinenten. Därför kan en utbyggd kärnkraft också vara illa för åländska satsningar på förnyelsebar energi.
– Billig kärnkraftsel kan minska intresset att satsa på förnyelsebar energi på Åland och gör vår vindel svårare att sälja.
Ett till men inte två
Roger Jansson (FS) som själv suttit i riksdagen håller med Carina Aaltonen om att Finland nog vill bli en elexportör. Däremot är han försiktigt positiv till en utbyggnad.
– Efter det byggdes ett till i Olkiluoto är det rimligt att bygga ytterligare ett, men nu tycker jag att man går lite för långt.
Det bakomliggande motivet för utbyggnaden är ändå Finlands osäkra beroendeförhållande till Ryssland då det gäller energi, säger Roger Jansson. Gasleveranserna är instabila och dessutom är den finska ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Eftersom det inte finns någon vattenkraft att bygga ut är kärnkraft ett naturligt alternativ.
Däremot tycker Roger Jansson att Finland ligger på efterkälken då det gäller förnyelsebara energikällor och att spara energi. Åland, som importerar merparten av sin energi från Sverige, påverkas inte så mycket av den finländska energipolitiken, säger han.
– Tvärtom är Åland viktigare för Finland än vad Finland är för Åland på den här punkten.
Att Åland bygger ut vindkraften hjälper Finland att nå sina klimatmål och därför är det viktigt att inmatningstarifferna för vindkraft också kan gälla landskapet.
Kärnkraft – ja tack
Fredrik Karlström (OB) ger ett tydligt besked. På sin blogg skrev har för några veckor sedan ett inlägg med rubriken ”Kärnkraft – ja tack”.
– Jag inser att det inte finns något annat realistiskt alternativ till kol, olja och gas. Därför hoppas jag att Finlands riksdag röstar ja och att också Sverige bygger ut.
Fredrik Karlström medger ändå gärna att det finns stora problem med kärnkraften och nämner slutförvaringen som en bekymmersamt kapitel. Han anser att det är väldigt lätt att som ålänning vara mot kärnkraft – vi har ju ingen tung industri
– Och det är väldigt politiskt inkorrekt att vara för kärnkraft på Åland. Mitt blogginlägg har fått ungefär sextio kommentarer och de flesta är kritiska.
Slutförvar
Anders Eriksson (Åf) är skeptisk till mer kärnkraft. Visst behövs en vettig energiförsörjning men risken finns att mer kärnkraft innebär uteblivna satsningar på alternativa energiformer, säger han. Finland har inte tidgare varit speciellt progressivt på den punkten. Som exempel nämner han att då vindkraftverket på Sottunga byggdes låg momsen på normala 22 procent för vindkraft medan satsningar torvbaserad energi var momsbefriade.
– Och om det dessutom blir slutförvaring vid Forsmark är det lite väl nära inpå knutarna.
Lantrådet kritisk
Lantrådet Viveka Eriksson (Lib) är emot mer kärnkraft både i riket och i Sverige. Hennes regering har författat en del kritiska skrivelser gällande slutförvaringsplanerna i berggrunden nära Östersjön.
– Det finns kortsiktiga möjligheter att göra klimatvinster med kärnkraft, men på lång sikt kan det inte vara ett alternativ och därför är jag emot en utbyggnad, säger Viveka Eriksson.
Är det ändå inte väldigt lätt att som åländsk politiker motsätta sig mer kärnkraft – vi har ju ingen tung industri här?
– Det finns en sådan aspekt. Energiproduktionen har en stor betydelse för den tunga industrin och på Åland kommer vi undan det dilemmat. Men jag tycker ändå att man skall försöka satsa på alternativa energiformer.
Näringsministern förstår
Näringsminister Torbjörn Eliasson (C) är lite ambivalent. För Ålands del är kärnkraft inget självändamål: landskapet skall hellre satsa på våg- och vindkraft, men för Finlands del är det ett realistiskt och rent alternativ, säger han
– Utan kärnkraft är det svårt att klara sig och utan kärnkraft hade vi varit tvugna att bränna ännu mer kol och olja. Det är klart det finns risker, det har vi sett i verkligheten, men dagens teknik är också mycket mer utvecklad än tidigare.
En mycket viktigare fråga ur åländsk horisont är den eventuella likströmskabeln till riket och behovet av reservkraft, säger Torbjörn Eliasson.
