DELA
© Nya Åland

Aktiesparare säger nej till Birka-bud

Ålands aktiesparares styrelse säger nej till Rederi ab Eckerös köpbud på Birka Line. Budet är för lågt, och sättet som Eckerö vill göra köpet på är oförmånligt för de små aktieägarna.
– Själv tänker jag inte sälja mina aktier, säger föreningens ordförande Folke Sjölund.
När Eckerö presenterade sitt bud förra månaden fanns Folke Sjölund bland åhörarna. Då lovade han att föreningen ska återkomma med en noggranna analys av vad budet betyder för Ålands aktiesparares cirka 400 medlemmar, de flesta med små aktieposter i bland andra de båda rederibolagen.
Vid styrelsemötet nyligen enades medlemmarna om vad man ska anse om budet och vilka rekommendationer man ska ge åt föreningens övriga medlemmar. Ett medlemsbrev har skickats ut, men styrelsen vill att också andra ska få ta del av den analys den har gjort. Därför bjöd man in till pressinformation i går.
– Tiden går, och snart är det påsk. Det betyder att det finns bara en dryg vecka kvar för aktieägarna att bestämma hur de ska agera.
Folke Sjölund och vice ordförande Erica Sjöström betonar att styrelsen försökt att inte ta ställning, men att de slutsatser man kommit fram till nog talar om vilken syn styrelsen har på affären, med utgångspunkt i vad som gynnar de små aktieägarna.

Skuldbördan
Den första invändningen gäller Eckerös växande skuldbörda ifall köpet genomförs som man sagt.
Om Eckerö och Birka blir ett enda bolag blir det en ekonomiskt sett svagare helhet än i dag när bolagen är åtskilda. Eckerö ska finansiera köpet genom att låna 77 miljoner euro för att betala Birkas aktieägare, och den summan försvinner då ur bolaget utan att nya möjligheter att tjäna pengar kommer i stället.
– Det här betyder en kraftig höjning av Eckerös skuldsättningsgrad, en ökning med 60-65 procent som kommer att belasta det hopslagna bolaget.
Inte heller vet man vad det utlovade aktieemissionen kommer att ge, eller vilka den kommer att riktas till.
Det har spekulerats i att Eckerö väljer att sälja Birka Cargo för att slippa skuldsätta sig så hårt, men det ser inte Folke Sjölund som någon lösning.
– Det skulle vara dumt att göra sig av med Cargo som ju har ett jämnt och stadigt kassaflöde.
Styrelsens analys bygger på verksamheten i Birka drivs vidare som i dag, något som Eckerö flera gånger sagt sig vilja.

Budet
Den andra invändningen gäller själva budet, 16 euro per A-aktie och 14,50 per B-aktie i Birka.
– I och för sig är det naturligt att en köpare värderar lägre och en säljare högre. Men enligt oss har Eckerö med två poster som inte är relevanta i sitt bud.
Eckerö tillämpar likvidationsprincipen i sitt bud. Eckerö räknar med 8 miljoner euro i likvidationskostnader – alltså om Birkas tillgångar skulle säljas ut – och med 14 miljoner euro i latent skatteskuld, det vill säga beskattningen av reavinsten när fartyg säljs.
– Ingen har sagt något om att Birka ska likvideras. Tvärtom, bolaget ska ju enligt Eckerö fortsätta sin verksamhet som hittills och de här miljonerna borde alltså inte ha dragits bort från tillgångarna när värderingen gjorts.
I själva verket borde Birkas värde i Eckerös kalkyl därför ha varit 151 miljoner euro i stället för 129 miljoner euro.
Den andra posten som aktiespararstyrelsen sätter frågetecken för gäller de miljoner Eckerö räknat med på grund av ändringar i rederiernas skattelagstiftning. När fartyg gör nyanskaffningar ska rederierna kunna räkna sig den latenta skatteskulden till godo.
– Problemet är bara att lagstiftningen inte ännu är ändrad. Därför tycker vi inte att den kan beaktas.
Birka Lines styrelsemajoritet har med hjälp av utomstående värdering kommit till att Birkas värde är 180-200 miljoner euro. Andra bedömare har uppgett att Birkas värde hade motiverat ett anbud på 20-22 euro per aktie, sammanlagt över 170 miljoner euro.

Tillvägagångssättet
Den tredje invändningen gäller sättet som Eckerö vill genomföra affären på.
– Vi tycker inte om att affären ska göras med kontanter. Det betyder att de som haft Birka-aktier länge hamnar på att betala reavinstskatt. Affären borde ske genom fusion så att aktier i Eckerö används som betalningsmedel.
Invändningen från Eckerö har varit att det blir krångligt.
– Ja, det kan det bli. Då måste både Eckerös och Birkas aktier värderas skilt för sig och så måste man hitta en relation mellan dem, till exempel att en Eckeröaktie är värd tre Birkaaktier. Men det är inget ovanligt förfarande alls.
Och vad händer med Birkas 20-procentiga aktieandel i Eckerö – ska aktierna makuleras?
– Det vi är rädda för är att affären är ett sätt att cementera maktstrukturen i Eckerö på de små ägarnas bekostnad. Vid en fusion skulle de som i dag har mycket aktier i Birka få stort innehav i Eckerö. Då skulle maktstrukturen bli en annan.

Avnoteringen
Föreningen påminner om att det inte är så lätt att avnotera Birka från börsen som Eckerö gett sken av. Bara om man når upp till i princip 100 procents ägande i Birka så går det, annars träder det minoritetsskydd som ett börsnoterat bolag har in.
– Om Eckerö ändå vill avnotera bolaget så krävs det att alla aktieägare accepterar det. Säger någon nej så blir det ingen avnotering.
Om Eckerö når en ägardel i Birka på bara 50-60 procent så blir det knappast några förändringar i Birkaaktiens värde, säger Folke Sjölund.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax