DELA
© Nya Åland

ÅHS kan spara på skärgårdsvård

Minskad vårdberedskap i skärgårdskommunerna är ett av de sparförslag som Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ska ta ställning till när budgeten för 2010 görs upp.
– Det innebär en försämring av grundtryggheten om förslaget går igenom, säger Kumlinges kommundirektör Jim Eriksson.
På ÅHS pågår sedan en tid en översyn av verksamheten. Alla enhetschefer har fått i uppdrag att tillsammans med avdelningsansvariga och överskötare ta fram ett besparingsförslag om tre procent av respektive enhets budget för 2009. Totalt måste ÅHS spara tre miljoner euro nästa år.
På måndag träffar de olika enheterna styrelsen för att gå igenom nästa års budget.
– Vi ska utvärdera vad som kan hända med olika sparförslag och vilka konsekvenser olika förslag kan få. Några beslut kommer inte att fattas ännu, berättar primärvårdens klinikchef Birgitta Hermans.
Hermans berättar att primärvården kommer till mötet med ungefär femtio olika sparförslag.
– Ett av dem är att se över och utvärdera skärgårdsberedskapen.

200.000 i året
Hälso- och sjukvårdsmottagningarna i skärgårdskommunerna håller i dag öppet på vardagar. Utöver ordinarie tjänstetid ser beredskapen ut som följer: Kökar och Brändö har beredskap dygnet runt alla dagar i veckan, Kumlinge har beredskap fram till klockan 22 på vardagar och dygnet runt på helgen och Sottunga och Föglö har beredskap dygnet runt på helgerna.
– Beredskapen kostar 200.000 euro i året, säger Birgitta Hermans.
Hon tillägger att något beslut gällande minskad skärgårdsberedskap inte fattats än och att sparförslaget bara är ett av många.
– Vi har en hel bunt med sparförslag som ska läggas fram, ungefär 50 förslag totalt.

Oroad kommundirektör
En som har hört talas om sparförslaget är Kumlinges kommundirektör Jim Eriksson, och han är orolig.
– Om det går igenom innebär det en försämring av den tillgängliga akuta servicen, en försämring av grundtryggheten.
Eriksson tror också att en minskning av hälsovårdarberedskap ute i kommunerna kan leda till fler dyra helikopterutryckningar.
– Om det inte finns någon på det lokala planet som kan bedöma situationen måste man kanske skicka ut en helikopter för att göra bedömningen.
Eriksson konstaterar också att skärgårdskommunernas attraktionskraft minskar om beredskapen blir mindre.
– Det finns en risk för att inflyttningen skulle minska. Hälsovårdarberedskap är ju en sådan sak som folk tittar på när de bestämmer sig för om de ska flytta till en kommun.

MALIN LUNDBERG