DELA
© Nya Åland

65 liter must av 100 kilo äppel

Wroom, säger kvarnen.
Wroom, säger pressen.
Sen är det klart. Att pressa äpplen går i ett huj i David Dahlbloms musteri i Finström Västanträsk.
I år har kundströmmen till musteriet varit stridare än vanligt. Äppelskörden i hemträdgårdarna runtom Åland har varit bra, och vad är då bättre än att få den egna frukten omvandlad till flytande form medan man själv tittar på.
Det är det som är idén: Du får din egen must och ingen annans. Du kan själv bestämma smaken – en del äpplen är ju sötare än andra – och du betalar bara för själva arbetet.

Hållit på i det tysta
I början av 1990-talet läste David Dahlblom i en tidning om saftstationer i riket.
– Så jag åkte till Borgå, tittade och provade, och tyckte det såg enkelt och bra ut.
Vid den tiden jobbade han på Slites kontor i Mariehamn. Efter konkursen började han bygga garaget och funderade på maskinerna till musteriet.
Han har alltså hållit på i det tysta i 16 år, funderat vidare och utvecklat idén. Utan att göra något väsen av sin verksamhet har han vid det här laget arbetat upp en stadig kundkrets.
Maskinparken är ett kapitel för sig. Att köpa färdig utrustning visade sig bli alltför dyrt – det skulle ha kostat över 100.000 mark – cirka 17.000 euro – och därför gällde det att vara påhittig i stället.
– Idéerna och ritningarna är mina egna, berättar han.

Dianas avfallskvarn
Vi börjar med själva kvarnen där hela äpplen hälls i, en stor hink åt gången. Kvarnen fanns en gång i köket ombord på Diana II där matavfallet maldes.
– Någon hade burit i land den och placerat den i Slites lager där den stod länge. Jag förmodar att det är preskriberat vid det här laget att den aldrig tullades in, säger David och skrattar.
Hydraulpressen är ett hembygge. Kolven är köpt, men allt det övriga är egenhändigt utfunderat och tillverkat.
– Farsan är svetsare och maskinchef så han har hjälpt till.

Rullband från skroten
Hydrauloljetanken är en avlagd kaffetunna av samma typ som fanns på färjorna förr. Rullbanan som mos- och mustbehållarna rullar fram på hämtade David på skroten i Saltvik. Här är det återanvändning längs hela linjen.
På det viset kunde han både bygga garaget och anlägga maskinparken till mindre än halva den kostnad han skulle ha haft om han hade köpt färdig utrustning.
David häller in en hink äpplen – hela och rena – i mosmaskinen. Efter ett par sekunder är behållaren med silduken fylld och rullar iväg till pressen. Moset pressas ihop och musten rinner i en ränna och ner i en tunna.
Den torrpressade moskakan smakar ungefär som sågspån och slängs i komposten.

Pastörisering i tunna
Tunnan ställs sedan ovanpå en stor gryta med 80-gradigt vatten. Musten rinner långsamt genom ett tolv meter långt rör som ligger i spiral i tunnan. Efter upphettningen är musten pastöriserad.
Till sist tappas musten i tomma brännvins- och andra flaskor med vanlig skruvkork. De fylls ända upp till kanten för att bakterier inte ska få utrymme att växa till sig.
– En del kunder hoppar över pastöriseringen och fryser i stället ner musten. Det finns de som låter pressa 150-200 liter must och som har skaffat särskilda frysar.

Håller minst ett år
Efter pastöriseringen står sig flaskorna i åtminstone ett år. Förvaringsplatsen får gärna vara sval men inte alltför kall för då fryser flaskorna.
– Jag sparade tre flaskor här på hyllan sedan i fjol. Smaken var hur bra som helst när vi öppnade dem nyligen, berättar han.
Vi provsmakar fjolårsmust som förvarats i en vanlig glasburk med skruvlock sedan förra säsongen. Jo, den är hur god som helst fortfarande.
Kunderna ska ha flaskor och andra emballage med sig när de kommer med sina äpplen. Vanliga PET-flaskor duger inte. Nu har David skaffat tvålitersdunkar som han säljer till de kunder som inte har eget.
– Nio av tio kunder kommer med för få flaskor. De tror inte att det blir så mycket must som det faktiskt blir!

Massor av liter
100 kilo äppel ger så mycket som 65 liter must, men David pressar förstås också mindre mängder.
Efter avslutat kvällsjobb i musteriet ska allt diskas och städas – ett nog så viktigt jobb.
För opastöriserad saft tar David 30 cent per kilo äppel. Den pastöriserade kostar 40 cent per kilo. För 65 liter must blir kostnaden alltså 40 euro.
– För att få den godaste musten rekommenderar jag en blandning av äppelsorter. Själv brukar jag blanda två-tre olika, tipsar han.
Äpplena får inte vara ruttna, men de behöver inte vara felfria i övrigt. Om de är jordiga kan de sköljas av, annars behövs det inte.

Direkt till kunden
David får enligt gällande regelverk fritt sälja musten direkt till kunderna, men han kan inte sälja till exempel till restauranger eftersom det innebär att en mellanhand kommer in.
Det går bra att boka tid, men i så fall bara på kvällar och helger.
– Jag säljer virke på Rundbergs på dagarna och det funkar inte att ta emot bokningar då.
Utanför garaget står en stor, skinande blank mjölktank på 600 liter som hämtats från en mjölkgård. När mustmängderna är stora kan han pressa ena kvällen, lagra i mjölktanken och pastörisera följande kväll.
– Jag väntar nämligen en kund som ska ha 300 liter saft!

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax