DELA
© Nya Åland

Kommunernas självstyre kan krympa

Riksregeringens vårdreform kan få stora konsekvenser för de åländska kommunerna. Genomförs planen kan skatteintäkterna minska med en tredjedel.
I går presenterade regeringen i Helsingfors hur basstrukturen för den nya vårdreformen ska se ut. Vården ska arrangeras av 18 landskap och ska finansieras av staten. För att staten ska ha råd med reformen måste statsskatten höjas. För att kompensera skattehöjningen sänks kommunalskatten.

Det kan få stora ekonomiska konsekvenser för Åland och de åländska kommunerna eftersom botten kan gå ur deras ekonomi när skatteintäkterna minskar.

– Omfattningen av reformen gör att vi kanske bara har kvar en tredjedel av de kommunala skatteintäkterna, säger finansminister Mats Perämaa (Lib).

Perämaa konstaterar att det är bra att landskapsregeringen framfört sina farhågor om hur reformen påverkar Åland finansiellt och behörighetsmässigt.

– Vi har uppfattningen att regeringen i Helsingfors ska neutralisera den ekonomiska effekten av reformen för Åland, säger Perämaa.

Ett sätt riket kan kompensera skattebortfallet är att höja klumpsumman. Men via den modellen förlorar kommunerna delvis möjligheten att påverka sin egen skattenivå, eftersom klumpsumman betalas till landskapsregeringens konto och det blir landskapsregeringen som avgör vart pengarna ska går via landskapsandelar.

Betyder det att kommunerna blir mindre självständiga?

–Ja, i princip blir det så. Den som styr över pengarna styr dessvärre också över det som sker.

Läs mer i dagens papperstidning!