DELA
© Nya Åland

Kommunerna kan bli av med 60 miljoner

Går riksregeringens lagförslag om en höjd statsskatt igenom kan de kommunala skatteintäkterna i de åländska kommunerna minska med 60 miljoner euro.

– Självstyrelsemässigt är det oerhört problematiskt, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
Nytt förslag från riksregeringen

Kommunerna kan
bli av med 60 miljoner

Går riksregeringens lagförslag om en höjd statsskatt igenom kan de kommunala skatteintäkterna i de åländska kommunerna minska med 60 miljoner euro.

– Självstyrelsemässigt är det oerhört problematiskt, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Den största reformen som staten Finland gör i modern tid. Så beskriver Ålands riksdagsledamot Mats Löfström vårdreformen som riksregeringen vill genomföra. I går presenterade regeringen ett nytt lagförslag som ska skickas ut på remissrunda i augusti. I slutet av året väntas lagförslaget landa i riksdagen. Det står i det 600 sidor långa dokumentet som regeringen presenterade igår. I nuläget finns ingenting på svenska.

Några stora överraskningar innehåller det nya lagförslaget inte för Ålands del.

”Höjd klumpsumma”

Riksregeringen går vidare med planerna på en statsskatt som ska finansiera vården i 18 landskap. I praktiken betyder det att regeringen tvingar kommunerna att minska kommunalskatten till förmån för en höjd statsskatt så att statens inkomster ökar med sammanlagt 11,5 miljarder euro.

Kommunalskattesänkningen ska enligt förslaget också gälla de åländska kommunerna, trots att social- och hälsovården och det kommunala är åländsk behörighet. Man konstaterar att om de åländska kommunerna inte sänker sin skattesats skulle helhetsbeskattningen på Åland öka markant.

Enligt lagförslaget är målsättningen att den stora vårdreformen ska vara så kostnadsneutral som möjligt för Åland. I förslaget föreslår regeringen att staten kunde betala tillbaka bortfallet genom en höjd klumpsumma. Det betyder att pengarna kommer in i landskapets kassa och inte i kommunernas.

– Tanken är att de kommunala skatterna som kommer från de åländska kommunerna ska ges tillbaka helt oavkortat till Åland. För tillfället bedömer man att storleksklassen på de åländska kommunernas skatteintäkter är cirka 60 miljoner euro, säger Löfström.

Det här kan innebära en maktförskjutning från de åländska kommunerna till landskapet.

– Jag tar inte ställning till hur det påverkar relationen mellan lagtinget och kommunerna men jag kan konstatera att det sker en förändring som kan göra det mera komplicerat. När kommunerna får ha kvar mindre pengar blir de så klart mindre självständiga eftersom landskapet har makten att fördela pengarna. Det här måste diskuteras, säger Löfström.

Vid sidan av finansieringsbiten påverkas också den åländska självstyrelsen när kommunerna blir av med pengar.

– Förslaget tar inte hänsyn till Ålands konstitutionella status som självstyrt område. Finansministeriet har en vilja att fixa det här och man säger att Åland inte ska behöva betala för reformen. Det finns svart på vitt. Men rent självstyrelselagsmässigt så är det naturligtvis oerhört problematiskt.

Det goda med lagförslaget är, enligt Löfström, att det finns tid att jobba med frågan när riktlinjerna är klara.

– Det här kräver ordentliga genomgångar. Under Juha Sipiläs besök i dag finns det en möjlighet att diskutera frågan.

3 miljarder

Så mycket pengar räknar regeringen med att spara med reformen genom att den minskar kostnadshöjningarna. Bakgrunden till reformen är att Finlands befolkning ökar och att landet därför måste anpassa sina utgifter till en allt äldre befolkning.