Knivig tvist om husköp
Vilket skick kan köpare förvänta sig i ett hus byggt 1968? Och hur ska byggfel bevisas när allt är rivet invändigt?
Tingsrätten har en ovanligt knivig hustvist att ta ställning till om ingen förlikning nås.
Huset på landsbygden köptes av ett par 2013. Den tidigare ägaren sålde huset via mäklare och flera besiktningar gjordes och rapporter skrevs.
Men nu vill köparna att köpet ska hävas med tingsrättens hjälp och att köpeskillingen på 156 000 euro ska betalas tillbaka. De yrkar också på ersättning på nästan 20 000 euro för vatten- och elkostnader de haft för huset och för arbetstid de lagt ner på reparationer.
I andra hand yrkar köparna på ett prisavdrag på 120 000 euro och ett skadestånd på 18 000 euro för kostnader i väntan på domen, bland annat hyreskostnader.
Parterna har helt olika uppfattning om huruvida det fanns skador i huset före köpet och huruvida säljaren dolt att det fanns en spricka i golvplattan i huset som är byggt 1968. Säljaren hänvisar till köparnas inspektionsplikt och hävdar att det framgått att huset hade smärre fuktskador när det såldes och att köparna borde ha varit medvetna om detta.
Köparna dränerade runt huset strax efter köpet och säljaren menar att grävningen har skadat golvplatta och fasadvägg.
Något som gör bevisläget svårt är att köparna inledde reparationen innan en reparationsplan gjordes upp. Betonggolv har bilats upp, inredningen har rivits ut och enligt de förklaringar som gav i tingsrätten i går är bara i princip skalet kvar.
Läs mer i torsdagens Nya Åland!
