!63 tillstånd har nu beviljats för skarvjakt på Åland samtidigt som landskapsregeringen håller på att bereda ett 40-tal ansökningar. Antalet kommer sannolikt att stiga ytterligare, i fjol beviljades sammanlagt 305 tillstånd.
Samtidigt som man på Åland är frikostig med tillstånd gnisslar fiskerinäringen i Åbolands skärgård tänder eftersom Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (ELY) har i år sagt nej till all skarvjakt i regionen.
ELY:s motivering är att jakttillstånden som beviljades i fjol förklarades olagliga efter att Högsta förvaltningsdomstolen i Åbo behandlat besvär från fågelskyddsorganisationer. Domstolen ansåg att skarvens negativa inverkan på fisket bör vara betydligt bättre verifierad innan ELY får bevilja några tillstånd. Eftersom ingen forskning bedrivs är det svårt för yrkesfiskarna att skaffa fram de bevis som krävs.
Domstolen baserar sig på EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar. Enligt det är allmän skarvjakt inte tillåten men undantag, så kallad skyddsjakt, får beviljas i de fall där skarven förorsakar eller kan förorsaka allvarliga skador.
I den vaga formuleringen från EU hittar man orsaken till att man ser så diametralt olika på jakten, formuleringen tolkas helt enkelt på olika sätt på olika håll.
I Sverige har man diskuterat en fri allmän skyddsjakt på skarv i hela landet. Fågeln anses av många vara en betydande konkurrent till yrkesfisket och ett hot mot skärgårdens ekosystem.
Förslaget har inte klubbats och i dag bestämmer de olika länsstyrelserna vad som gäller. Reglerna varierar mycket.
I vissa regioner i södra Sverige behöver man inte ens anhålla om tillstånd, det räcker om man rapporterar in antalet skjutna fåglar vid jaktperiodens slut.
På andra håll är man strängare. I till exempel Norrtälje kommun får markägare och andra med jakträtt pricka, det vill säga förstöra, skarvägg fram till slutet av april och skjuta vuxna fåglar som finns i närheten av fiskeredskap.
Läs mer i onsdagens Nya Åland!

Titte Törnroth-Sarkkinen

titte.tornroth@nyan.ax