I juni tillsatte landskapsregeringen en kommitté med uppdraget att utarbeta en handlingsplan för integrering av genus-och jämställdhetsperspektiv i barnomsorgen. Kommittén menar att det är viktigt att integreringen görs tidigt i livet eftersom det är då barnen formas.
I dag får barn tidigt veta hur de ska bete sig beroende på om de är flickor eller pojkar. I butikerna är alltifrån leksaker till blöjor indelade i flick- och pojkversioner.
I går höll föreläsaren Kajsa Svaleryd från Sverige en föreläsning för kommittén och 26 daghems- och fritidsföreståndare på temat ” Flickor och pojkar på dagis – finns det könsmönster?”. Svaleryd tycker att vi borde bli bättre på att se hur kön påverkar barnen.
Hon jämför könstillhörigheten med en gardin som döljer individen. Det är svårt att visa vem man är som person när folk redan har föreställningar om vem man är beroende på om man är flicka eller pojke.
– Genom att se förbi könet kan vi ge barnen andra livsupplevelser, säger Svaleryd.

Föräldrars rädsla
Tove Nordin, föreståndare på daghemmet Nyängen tyckte att utbildningen var bra och att man fick sig en tankeställare.
– Det finns nog en medvetenhet om jämställdhet på daghemmen men ibland behöver man bli påmind, säger hon.
Hon tror att det fortfarande finns mycket rädsla hos föräldrarna för förändring.
– Vi har kommit så långt att det är okej för flickor att klättra i träd men om pojkar leker frisör eller använder fel färger så uppfattas de som mesiga, säger Tove Nordin.
Ett konkret tips hon fick på utbildningen handlade om bakning. Att man kan dela in pojkarna och flickorna i skilda grupper och låta pojkarna jobba mer med känslor, hur känns och luktar degen? Medan flickorna får öva på att våga genom att baka utan recept.

Vara sig själv
Vivan Nikula, landskapets chef för jämställdhetsfrågor, menar att det i dag finns en norm för hur man bör vara, och den som går utanför den normen betraktas som annorlunda.
– Men vi kämpar inte för rätten att vara annorlunda utan rätten att vara sig själv, säger Nikula.
Just dagisen är en viktig arena för att bygga upp självbild och självkänsla.
– Man har en engångschans att påverka barnen de första sex åren. Vi måste börja hos barnen om vi ska få ett jämställt samhälle, säger Nikula.
Gerd Sjöberg, föreståndare på daghemet Storstugan, tog fasta på Svaleryds tips att inte plocka bort beteenden hos barnen, utan snarare att lägga till.
– Prinsessor kan åka ut på äventyr och Batman kan plocka upp barnen efter dagis, säger hon.
Det viktiga är inte att man går in och ändrar i barnens lek utan att man som pedagog blir medveten om barnens stereotypa beteenden och sina egna handlingar.
– Man kan till exempel påverka indirekt genom de sagor man läser, säger Svaleryd.
Barnomsorgschef Bo Nygård menar att man från stadens håll inte har vetat var man ska börja och välkomnar landskapsregeringens initiativ. Att sitta i kommittén ser han som en chans att lära sig om de här frågorna.
– Man tror att man har fått jämställdheten i modersmjölken för att det är 2009, men så är det inte, säger han.

Manlig personal
Att ha mer manlig personal på daghemmen lägger kommittén ingen större vikt vid. Man anställer personal för att de är bra pedagoger, inte baserat på kön.
– Tyvärr förstärker manlig personal ofta könsrollerna. De är ute med barnen och spelar fotboll eller är i verkstaden, säger Nikula.
Handlingsplanen ska vara klar den sista december. Kommittémedlemmarnas spontana reaktion på innehållet i gårdagens utbildning är att alla behöver höra det. De hoppas därför kunna utbilda all dagispersonal och även föräldrarna i ämnet.
– Föräldrars motstånd mot jämställdhetsarbete grundar sig ofta i okunskap, därför behöver man även utbilda dem, säger Svaleryd. Kommittén hoppas att deras arbete ska leva kvar och att det inte bara blir en dagslända.

TANJA LÖNNQVIST

tanja.lonnqvist@nyan.ax

Du kan endast kommentera mellan 8:00 och 16:45 på vardagar.

Kommentera