– Det var spännande. En helt ny erfarenhet.
Tove Teir-Siltanen, till vardags anställd på Agenda 21-kontoret, var med om en ovanlig händelse på valborgsmässoaftonen.
Inför drygt tusen personer talade hon på det stora energibolaget Eon:s årsstämma i tyska Essen, inbjuden av miljöorganisationen Urgewald. I fjol var den kända finländska kärnkraftsmotståndaren
Ulla Klötzer, bekant också på Åland, inbjuden av organisationen.
För motståndarna
Tove Teir-Siltanen, med rötter och familjesommarstuga i den lilla byn Skaftung nära Kristinestad i Österbotten, talade för motståndarna. Bolaget Fennovoima, där Ålands elandelslag är delägare och som till 34 procent ägs av Eon, undersöker som bäst just Skaftung med omnejd som möjlig placeringsort för ett sjätte kärnkraftverk i Finland.
Miljöorganisationen är aktieägare i Eon för att kunna vara med på stämmorna och ställa kritiska frågor och bjuder alltså in gästtalare från olika håll.
– Vår sommarstuga ligger bara någon kilometer från den plats där kärnkraftverket planeras. Min pappa är en av markägarna, och att se inifrån på hur processen att komma över marken har gått till är upprörande. Kristinestads stad har i princip bjudit in Fennovoima för att sondera utan att informera markägarna, berättar hon för Nya Åland.
Markägarna har hamnat i en besvärlig sits. Det senaste är att tillräckligt många markägare har gått med på att sälja mark för att planeringen ska gå vidare.
– Fennovoima erbjuder jättemycket pengar, 50-60 euro per hektar, för marken. Det är helt vansinniga priser. Nu får de markägare som gått med på att sälja all skuld på sig. Ansvaret läggs på enskilda personer och staden säger ingenting.
Nyligen fick markägarna nästa chock.
– Fennovoima ställde frågan i en enkät om markägarna är beredda att flytta. Bara att tänka tanken skapar mycket stress hos invånarna.
Invid Naturaområde
Marken gränsar till ett Natura 2000-område och därför har invånarna haft svårt att få bygglov under de senaste åren. Också ett vindkraftsprojekt stoppades med hänvisning till naturskyddsområdet.
– Men ett kärnkraftverk får tydligen byggnadstillstånd, konstaterar hon.
Med detta i bagaget åkte hon till Tyskland och ställde sig i talarstolen, biträdd av en medlem i Urgewald som översatte talet till tyska.
– Jag berättade dels om hur folk i de båda byarna upplever kärnkraftsplanerna, dels om de andra tre områdena i Finland där kärnkraftverk planeras. Ingenstans är det problemfritt. Jag berättade också om problemen med bygget av Finlands femte kärnkraftverk i Olkiluoto där olika brister lett till en fördyring från budgeterade 3 till kanske 4,5 miljarder euro.
”Dra lärdom”
Först var det betongfundamentet som blev för poröst. Sedan var det reaktorkärlet vars fogar inte var tillräckligt täta.
– Jag tyckte att styrelsen kunde dra lärdom av hur dyrt det blir och hur länge det tar att bygga kärnkraftverk, och hur stora riskerna är.
Tove Teir-Siltanen kritiserade också Finlands arbetskraftsminister
Mauri Pekkarinen som talat för uranbrytning Finland ifall kärnkraften byggs ut – prospekteringen har redan fått klartecken. Hon ställde detta mot Eon:s uttalade policy att satsa på förnybar energi och framhöll Finlands rikedom på vind och biomassa.
Varför kärnkraft?
Hennes fråga till Eon:s styrelse löd så här: Varför vill Eon investera i kärnkraft i Finland i stället för i andra energiformer?
– Svaret som gavs genast var allmänt och gick ut på att det är Finlands riksdag och regering som avgör. Men även om det inte fanns något konkret att hämta så var det ändå viktigt att visa att det Eon gör i andra länder uppmärksammas på hemmaplan och kan slå tillbaka mot bolaget. Det var den stora behållningen.
Finland uppfattas allmänt som ett kärnkraftsvänligt land i motsats till andra länder som har fattat beslut om att avveckla kärnkraften – till exempel Tyskland.
ANNIKA ORRE