DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Hur många klick bort är mitt ansvar?

Vem ansvarar för innehållet i en klickbar länk?

Det ska Ålands tingsrätt nu ta ställning till.

I väntan på domen borde alla, åtminstone finländska, medier hålla andan.
Yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhälle. God journalistisk sed bygger på vars och ens rätt att ta emot information och åsikter.

Det slår journalistreglerna fast i sina första meningar. Reglerna är journalisternas rättesnöre i det dagliga arbetet.

Den första regeln lyder:

1. Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.

Så vi jobbar för er läsare. Händelser ska belysas ur olika vinklar. Olika åsikter ska få komma till tals så långt det bara är möjligt.

I ett samhälle där vi dagligen nås av stora mängder information och ”påstådda nyheter” är trovärdighet och transparens något av de viktigaste vi journalister har.

I det dagliga arbetet söker vi på Nyan information på en mängd olika sätt. Våra källor kan vara intervjuer, dokument av alla de slag, hemsidor eller tidigare publicerade verk. Utgångspunkten är att ha flera olika källor för samma information, så att man kan verifiera och kontrollera att det man skriver. Hur, och att vi gör det, visar vi för er läsare.

Journalistregel nummer 10 lyder: Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som möjligt – även om de har publicerats tidigare.

Och regel nummer 7 slår fast: Även när journalister utnyttjar andras arbete ska de iaktta god sed. Då man använder information som publicerats av andra ska källan anges.

Den digitala utvecklingen har gjort att källhänvisningssystemet utvecklats. Att länka vidare är numera praxis i mediabranschen. Hemsidor och digitala tidningar lägger in klickbara länkar, så kallade hyperlänkar, direkt i artiklarna. Det är en service för läsaren och ökar trovärdigheten och transparensen. Du kan själv direkt se vad vi baserar vår rapportering på.

Men vem ansvarar för vad som står i länken? Som chefredaktör och ansvarig utgivare för Nya Åland är jag juridiskt ansvarig för vad som skrivs i tidningen och på nyan.ax. Men hur många klick med fingret sträcker sig ansvaret?

Frågan är minst sagt aktuell efter tisdagens ovanliga mål i Ålands tingsrätt. Det här är ett mål som är så mycket större än ”bara” Nya Åland. Utfallet kan påverka medier i hela landet.

Tidigare Nyan-medarbetarna Jonas Bladh, då ansvarig utgivare, och Annica Lindström åtalas för spridande av information som kränker privatlivet och ärekränkning. Utgångspunkten är en artikel som Nya Åland publicerade i mars 2016. Artikeln baserar sig till stor del på ett reportage i en finsk tidning för grävande journalistik.

Reportern Annica Lindström gjorde precis som journalister ska. Hon bedömde om informationen var av intresse för Nyans läsare, kontrollerade faktauppgifter och hänvisade tydligt till källan. På nyan.ax var hänvisningen en klickbar länk.

I rätten var landskapsåklagaren Ina Johansson tydlig med att hon inte hade något att invända mot publiceringen i tidningen. Nya Åland anonymiserade personerna i artikeln, men genom att klicka på länken på nyan.ax kom läsaren till orignalreportaget där den brottsmisstänktes namn fanns. Åklagaren ansåg att källhänvisning med hemsidesadress var ok, men att en hyperlänk kan jämställas med namnpublicering.

”Så de uppgifter som de valt att inte ta med i Nya Åland blir en del av det egna innehållet? Det är en orimlig tolkning. Resultatet skulle bli att länkar inte kan användas alls.” konstaterade journalisternas advokat i slutpläderingen vid rättegången.

Om två veckor får vi svaret, då faller domen.