DELA
© Nya Åland

Ledare: Hoppas inte på för mycket för snabbt

Nu är det bara att vänta och se – vad är Ålandsministerns hälsning från statsministern om höjd klumpsumma värd?
Strax före påsk skickade landskapsregeringen en formell begäran till Helsingfors om ändrad grund för klumpsumman. Detta efter att Ålandsministern Anne Berner (C) under sitt besök här nyligen sade att hon och statsminister Juha Sipilä är för en höjning från 0,45 till 0,48 procent av statens inkomster.

Eller vad det det hon sade? Sade hon kanske att centerns ministrar stöder en utredning av en höjning av klumpsumman. Och att finansministeriet är redo att utreda. Men hon sade också i en intervju för Nya Åland att det naturligtvis blir politiska förhandlingar inför budgetmanglingen i höst.

Vågar man försynt ställa frågan om alla ministrar vet hur systemet är uppbyggt?

Minister Berner låter förstå att avräkningen till Åland är något man kan komma överens om när rikets budget görs upp. Kanske man kan. Om alla är överens så kan man eventuellt frångå det som står i lagen. Men så fort någon inte är med på noterna så kan ett sådant beslut klandras och då vet man inte hur det slutar.

I självstyrelselagen står det tydligt och klart att basen för klumpsumman är 0,45 procent. Det är ingen summa som har kommit till av en slump. Det fördes intensiva förhandlingar in i det sista – officiellt och inofficiellt – om 0,48 procent. Det står också på vilka grunder procentsatsen kan ändras. Den så kallade budgetrian nämns inte i det sammanhanget.

Enligt minister Berner finns det förståelse för höjd klumpsumman nästa år. Landskapsregeringen vill samma i sin skrivelse till Helsingfors – att lagen ändras till 2017. Hur har man tänkt att det skall gå till? En ändring av självstyrelselagen görs inte på några veckor.

Även om det inte krävs någon komplicerad text så skall ändringen gå genom alla behandlingar i riksdagen och efter det i lagtinget. Och inte bara det. Eftersom självstyrelselagen är stiftad i grundlagsenlig ordning så måste också ändringarna göras i den ordningen. Det vill säga att förslaget, efter att det har godkänts med kvalificerad majoritet i riksdagen skall läggas vilande till efter val. Det slutliga beslutet kan alltså fattas först av en kommande riksdag efter valet 2019.

Processen kan gå snabbare. Om riksdagen förklarar lagen som brådskande så behöver den inte läggas vilande. Till det krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen, 167 ledamöter. Brådskande behandling kan alltså stoppas av till exempel den sannfinländska gruppen med 38 ledamöter.

Det är trevligt att man i Helsingfors börjar visa förståelse för att klumpsumman kan behöva justeras efter 23 år. Men ställ inte väldigt höga förväntningar på ett snabbt resultat. Om det trots allt kommer, ta det som en positiv överraskning.