DELA
© Nya Åland
Foto: Ida K Jansson

Hård tidspress hotar århundradets reform

Arbetet med landskaps- och vårdreformen är i full gång i riksdagen. Tidspressen är hård. Risken för allvarliga fel är uppenbar.

Den största reformen i det 100-åriga Finlands historia. Så har den kallats: landskaps- och vårdreformen som regeringen Sipilä försöker driva igenom i riksdagen. 2019 ska den vara klar.

I går besökte en av huvudarkitekterna bakom reformen, familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) Åland. Under hans besök diskuterades reformen ur ett åländskt perspektiv. Flera svåra frågor saknar fortfarande svar, till exempel klumpsummans storlek efter reformen.

Den åländska delen är ändå bara en liten del av det jättepaket som är på gång i riket. Även om reformen inte gäller på Åland berör den ålänningar på flera plan.

Grundtanken är att riket delas in i 18 landskap. Landskapen ska ansvara för bland annat social- och hälsovården, NTM-centralerna och räddningsväsendet.

Åland nämns ofta som en förebild för vårdreformen, eftersom hälsovården redan ligger på landskapsnivå. Liknelsen haltar. Den planerade reformen handlar inte enbart om hälsovården utan också om socialvården inklusive äldreomsorgen. På Åland ligger endast hälsovården på landskapsnivå. Regeringen Sipiläs lösning är unik. Faktum är att man ingen annanstans i världen slagit ihop social- och hälsovården på det sätt som regeringen nu vill göra.

Tidsplanen för det jättelika projektet har spruckit många gånger. Nu är tanken att riksdagens social- och hälsovårdsutskott ska ge sitt utlåtande innan riksdagen inleder sin semester. Traditionellt brukar den börja efter midsommar, men den tidsplanen har redan spruckit. Lagförslaget är långt över 1 000 sidor långt och mera text är på väg, bland annat propositionen där Åland berörs.

Det är inte bara brådskan som varit stor, även prestigen är kolossal. När regeringen Sipilä trädde till makten var man fast besluten om att visa att man minsann kan driva igenom reformen. Dessutom skulle man förverkliga Centerns långvariga dröm om starka landskap.

Så lätt var det inte.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström konstaterade nyligen under en presskonferens att riksdagen behöver mera tid på sig att fördjupa sig i det enorma lagpaketet. Han lyfte fram en oro för att det sannolikt finns missar i det som nu inte upptäcks och hinner rättas till på grund av tidspressen.

Det är lätt att hålla med om och det är oroväckande. Social- och hälsovården utgör grunden för stora delar av det välfärdssamhälle finländarna känner. De förändringar som nu görs är på många sätt oåterkalleliga, till exempel styrkeförhållandet mellan den offentliga och privata sektorn. Därför finns det finns inte plats för några misstag. Med den tidspress som nu råder är det uppenbart att regeringen klubbar bristfällig lagstiftning som i slutändan drabbar medborgarna och förvaltningen inte klarar av den snabba omställningen.

Varför skynda så otroligt mycket? Om man är säker på att det upplagda systemet är så fantastiskt som man vill få det att framstå?

I Svenska Yles och KSF Medias gemensamma politikpodd berättade Anne Suominen tidigare i år om en pressfrukost med Juha Rehula. Temat var vårdreformen. För att illustrera reformen tog han till den tillgängliga rekvisitan, yoghurtburkar. Men när han skulle placera den sista burken i pyramidtoppen rasade allt. Om det var ett omen återstår att se.

Under gårdagens presskonferens användes inga yoghurtburkar. Men Rehula var nöjd över att förslaget nått riksdagen och praktiska problem nog löses tills lagarna träder i kraft.

Frågan är om det är rätt inställning i frågan. För sist och slutligen är huvudsaken inte att det blir en reform som kan klubbas i riksdagen. Det handlar om att skapa strukturer som ger proffsen möjlighet att ge den bästa vården till en rimlig kostnad.

Glömmer politikerna bort det finns det en risk för att resultatet av reformen blir ”operationen gick bra, men patienten dog”.