DELA
© Nya Åland

Landshövding Peter Lindbäcks tal vid lagtingets öppnande

Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting

 

Republikens president Sauli Niinistö har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding förrätta öppnandet av Ålands lagting för arbetsåret 2016-17.

 Vi har under det gångna året i en allt raskare takt lindats in en form av instabilitet och en ständig oro inför morgondagen.

 Det politiska världsläget känns alltmer instabilt, liksom den globala ekonomin. Inom den europeiska unionen har vi fått uppleva Storbritanniens beslut om det så kallade ”Brexit”, ett utträde ur unionen, ett beslut som på många sätt har skapat en osäkerhet och en instabilitet inom det Europa som trots mindre brister och fel har upplevts som en stabil grund att bygga framtiden på.

 Syrien känns som en ”krutdurk” och ingen vet om och när och i vilken omfattning ”explosionen” kommer att ske. Alltfler människor dör och flyr och känner vanmakt. Gränser öppnas för att sedan stängas, och ingen vet egentligen vem som bekämpar vem och varför.

 Nationellt är läget betydligt mer stabilt, dock så att statens offentliga ekonomi har fortsatta problem med att återhämta sig efter den lågkonjunktur som tog sin början år 2008.

 På axeln mellan regeringen i Helsingfors och självstyrelsen har det gångna året innefattat händelser som varit ägnade att skapa en viss friktion, främst då politiska löften inte har infriats och aviserade beslut har uteblivit.

 Herr talman

 Om inte förr så är det nu som de åländska politiska partierna och de åländska självstyrelseorganen måste visa framtidstro och vilja att skapa ett stabilt och hållbart Åland. Att ständigt visa en politisk kraft och en återkommande vilja att vända politiska nederlag till framtida politiska framgångar. Att i de stora och svåra frågorna söka en gemensam politisk linje och därigenom få den åländska befolkningen att känna att den grundläggande målsättningen med det politiska arbetet är att skapa en tilltro och en trygghet inom det åländska samhället och den åländska offentliga ekonomin.

 Omvärldens påverkan är förvisso stark och de negativa effekterna är svåra att undvika, men de åländska politikerna och det åländska samhället har också tidigare under svåra tider visat prov på att den åländska ”graniten” är stark.

  Ålandskommitténs arbete med att reformera självstyrelselagen kommer säkert att stöta på olika former av motstånd innan den nya självstyrelselagen kan träda i kraft, men för egen del är jag förvissad om att reformen kommer att ros iland på ett för självstyrelsen tillfredsställande sätt. De åländska medlemmarnas osjälviska och uppoffrande arbete med att skapa ett nytt verktyg för att utveckla den åländska självstyrelsen är i sig värt ett gynnsamt resultat.

 Herr talman

 Det är knappast okänt för någon att landets offentliga ekonomi på ovan nämnt sätt befinner sig i en djup och långvarig svacka, vilket åtminstone delvis varit orsaken till de grusade förhoppningarna om ett förväntat statligt stöd till den åländska vindkraften och nu senast den uteblivna förhöjningen av den så kallade avräkningsgrunden.

 Med facit i hand kan man säkert tycka att dessa saker kunde ha skötts på ett mera politiskt korrekt sätt från statsmaktens sida, så att den i och för sig berättigade besvikelsen inom självstyrelsen kunde ha varit mera lätthanterlig.

 Den ständigt diskuterade språkfrågan, närmare bestämt de ständiga övertrampen gällande det svenska språkets ställning i förhållandet mellan framförallt myndigheter i riket och på Åland, men också näringslivets växande problem att bedriva handel på svenska med övriga landet, ger anledning till en växande oro och är som vi alla vet en av de centralaste orsakerna till att Åland i en accelererande takt regionaliserar sig västerut.

 Det faktum att självstyrelseorganen inte alltid får gehör för sina önskemål om ökad självstyrelse och ekonomiska särarrangemang m.m. i Helsingfors hör till ”spelets regler”, men språkfrågan är något av fundamentet för hela självstyrelsearkitekturen och utgör således grunden för ålänningarnas förutsättningar att på rättvisa villkor kunna verka och bo inom det åländska samhället.

 Den i sammanhanget måhända enda positiva trenden just nu är att den så kallade klumpsumman kommer att växa med drygt två miljoner år 2017, jämfört med innevarande år, och därmed uppgå till knappa 224 miljoner euro. Även den så kallade flitpengen för år 2015, som utbetalas i början av nästa år, kommer enligt preliminära beräkningar att kunna uppgå till dryga 20 miljoner euro, vilket är en märkbar ökning jämfört med de senaste åren.

 Herr talman

 Det gångna året har bland annat innefattat givande diskussioner med marinens och framförallt gränsbevakningens högsta ledning. Det finns goda förhoppningar om att Kökars sjöbevakningsstation och framförallt sjöbevakningens skötsel av valda uppgifter till förmån för självstyrelsen kommer att kunna fortsätta, något som bland annat skulle garantera för skärgårdsbefolkningen en fortsatt trygghet gällande sjuktransporter samt upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.

 I egenskap av landshövding kan jag intyga att det fortlöpande finns en vilja inom de statliga verksamheterna på Åland att inom ramen för tillbudsstående resurser bistå självstyrelsen då behov föreligger.

 Värderade Herr talman, värderade lagtingsledamöter

 Republikens president Sauli Niinistö har särskilt bett mig att till det avgående

presidiet överbringa sina bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan

under det gångna året, samt att till det talmanspresidium som under det kommande

året leder lagtingets arbete, framföra de bästa lyckönskningar i arbetet, till fromma för

befolkningen på Åland.

 På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2016-

2017 öppnat.

 Peter Lindbäck

Landshövding på Åland