DELA
© Nya Åland

”Evigt daltande med våldtäktsförövare”

Elisabeth Massi Fritz har varit brottsoffrens advokat i flera av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall. I ett av hennes fall försvarade hon kvinnan som ska ha blivit utsatt för en gruppvåldtäkt på m/s Cinderella.

Nyligen friade Svea hovrätt två män som misstänktes för grov våldtäkt på passagerarfärjan Cinderella i februari 2015. Den tredje mannen dömdes för våldtäkt till fängelse i två år och fyra månader. I och med det upphävs tingsrättens dom som fällde samtliga män för grov våldtäkt (se faktaruta).

Tingsrättens fällande dom baserar sig på att den ansåg att kvinnan ”var i en särskilt utsatt situation”. Hovrätten ansåg att kvinnan inte var det.

Både riksåklagaren och kvinnans advokat Elisabeth Massi Fritz ansökte om prövningstillstånd i Högsta domstolen, HD, för att få klarhet i vad en ”särskilt utsatt situation” innebär.

– Jag valde att överklaga domen till HD då jag tyckte att hovrättens dom var felaktig. Jag yrkade att samtliga ska dömas till grov våldtäkt, strängare straff än vad tingsrätten dömde och högre skadestånd. Jag tycker det behövs en vägledning i vad som är ”särskilt utsatt situation”, men också vilka beviskrav som ska gälla i våldtäktsmål, säger Massi Fritz.

I fredags kom beskedet: Högsta domstolen beviljar inte prövningstillstånd, vilket innebär att hovrättens dom vunnit laga kraft.

Högre beviskrav

Den misstänkta våldtäkten på färjan är långt ifrån det första våldsbrottet som Massi Fritz tar sig an. Hon har arbetat som brottmålsadvokat i 25 år. Hennes specialområde är bland annat våldsbrott, och hon är också Sveriges enda advokat som specialiserat sig på hedersbrott. Dessutom har hon endast valt ett företräda offren.

– Min personliga åsikt är att domstolarna tycks ställa högre beviskrav i just våldtäktsmål jämfört med andra brottmål. Dessutom kommer domstolarna lite för ofta fram till olika slutsatser och det tycks råda oklarheter i just våldtäkts- och sexualbrott. Så ska det inte vara. Det ska inte heller vara ett lotteri och bero på vilka ledamöter som dömer i dessa mål.

Under de senaste åren har flera våldtäkter på färjorna mellan Finland och Sverige uppmärksammats i medierna. När fallen har prövats i domstol har flera av de misstänkta gärningsmännen friats.

Ur ett utredningsperspektiv är färjevåldtäkterna speciella eftersom polisen sällan finns ombord och anmälningar oftast inte sker direkt på färjan.

– Det leder till att man går miste om viktig bevisning, teknisk bevisning, vittnen, kameraövervakning, lakan, kläder, samt andra viktiga fynd som många gånger är viktiga. Jag tycker också att det behövs fler övervakningskameror, fler ordningsvakter, mindre drickande och mer koll ombord helt enkelt, säger hon.

Rederierna borde också informera sina resenärer om deras rättigheter och hur de ska gå till väga om de blir utsatta för brott ombord.

– Brist på information gör offret otryggt. Jag ser alltid till att offret känner sig tryggt och säkert. Jag ser till att vara med på polisförhören, kompletterar med bevisning och inhämtar intyg. I samband med rättegången begärs stängda dörrar, är man rädd ska man inte heller behöva möta förövaren i rättssalen. Allt detta går att ordna på ett bra sätt, så att målsäganden känner sig trygg. Får offret inte reda på allt detta i ett tidigt skede är det många som inte fortsätter att medverka.

Att det blir få fällande domar i Sverige beror enligt Massi Fritz inte alltid på att bevisningen inte håller.

– Jag tror inte alltid det är bevisningen eftersom åklagaren, när åtal väcks, gör en noggrann värdering av att bevisningen ska hålla för ett åtal. När det väl väcks åtal är jag övertygad om att det har med hur domstolarna värderar bevisningen huruvida det blir en friande dom. Den ständiga misstron mot offret, skuldbeläggandet av offret och det eviga daltandet med förövarna, liksom att beviskraven i dessa mål är avsevärt högre än i andra brottmål.

Utöver strängare straff vill hon också att personer som inte har ett svenskt medborgarskap ska kunna utvisas från Sverige i en större utsträckning då de begår våldsbrott.

– Våldsbrott har för milda straff i Sverige. Jag anser att påföljderna ska vara strängare. För en våldtäkt av normalgraden döms förövaren vanligtvis till två års fängelse, vilket är alldeles för lågt med tanke på den allvarliga kränkningen av offret.

För fler fällande domar krävs inte bara bättre förundersökningar utan också ny lagstiftning och en större specialkompetens inom rättsväsendet, anser hon.

– Jag är övertygad om att vi kommer få se fler fällande domar om vi ändrar vår lagstiftning. Vi kommer få människor att ändra sitt beteende och anpassa sig till lagen, attityder och värderingar kommer på sikt att förändras. Vi synliggör brottsoffret och respekterar att alla bestämmer över sin kropp. Det borde vara en självklarhet för alla människor.

Kräver samtyckeslag

Den senaste tidens medierapportering om våldtäkter har lyft upp frågan om Sverige borde införa en samtyckeslag. Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Sverige står bakom förslaget, medan Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna inte tydligt tagit ställning för eller emot. Grundtanken med en samtyckeslag är att man utgår från att personen automatiskt inte vill ha sex.

– Dagens lagstiftning duger inte längre. Den kräver misshandel, våld, hot eller en särskilt utsatt situation. Det är en förlegad inställning och bygger på en kvinnosyn som hör hemma i forntiden.

Men Massi Fritz nöjer sig inte med en samtyckeslag. Hon vill också införa ett oaktsamhetsbrott.

– Allt annat än ett “ja” ska vara ett “nej”. Samlag och sex ska bygga på frivillighet och ömsesidighet och inget annat. För att slippa se fler friande domar med motiveringen att den tilltalade inte förstod, ska det räcka med oaktsamhet, det vill säga förövaren borde ha förvissat sig om.

På Åland gäller den finska sexualbrottslagstiftningen eftersom lagen har riksbehörighet.

Förslaget om en samtyckeslag har även diskuterats i Finland, även om diskussionen inte pågått lika länge som i Sverige.

”Är våldtäkt utan samtycke”

Kritiker menar att en samtyckeslag riskerar att försämra rättssäkerheten för de misstänkta eftersom en av grundpelarna i rättssystemet är att man är oskyldig tills motsatsen bevisas. Massi Fritz ser inte några större problem med rättssäkerheten om man inför en samtyckeslag.

– Det är fortfarande åklagaren som ska ha bevisbördan i brottmål, även om samtycke införs i vår lagstiftning. Går det inte att styrka uppsåt hos förövaren ska det räcka med att förövaren borde ha förstått att offret inte samtyckte, eller inte kunde samtycka på grund av omständigheterna. Finns det inte samtycke, ja då är det en våldtäkt. Det är inte svårare än så. □