DELA
© Nya Åland

Dags att sluta dalta med kommunerna

Sottunga är på gränsen till konkurs. Man har tidigare fått lån från landskapet för att klara sig.

Sottunga får ta smällen när beslutsfattarna velat i frågan om kommunreformen under de senaste mandatperioderna.
Medan Mariehamn ropar över orättvisa och förlorade euron i det nya landskapsandelssystemet och får mothugg av Vårdö är det en kommun på Åland som förlorar oberoende hur andelssystemet utformas.

Sottunga är en kommun som inte längre klarar sig ekonomiskt och inte längre kan vänta på byråkratin kring kommunsammanslagningar. Redan 2011 sökte man lån från landskapet för att få ekonomin att gå ihop. Nu är det dags igen , för tredje gången.

Kommunallagen bestämmer vad kommunen måste erbjuda sina invånare och det kan Sottunga inte uppfylla med de skattemedel man får in. Man hoppas på hjälp från landskapet berättar kommunstyrelsens ordförande Björn Rönnlöf. Men kommunallagen ger kommunerna mycket makt över sin egen ekonomi och landskapet kan inte, som regeringskansliets jurist Mikael Juresta säger i dagens Nya Åland, gå in och ta över en kommun. I riket har staten möjlighet att tvångsförvalta eller tvångssammanslå en kommun som inte klarar av sin ekonomi.

Det Sottunga själv kan göra är att höja skatten. Nu har man 18 procents skatt, vilket är högt med åländska mått mätt, men lågt om man ser till hela landet. Medelskattesatsen för Finland är 19,87 procent detta år enligt Svenska yles kartläggning från november 2015. Fast med knappt 100 invånare blir inte skatteökningen tillräcklig ens med en rejäl höjning av skatten.

Sottunga kan också ansöka om lån igen, ett lån som man inte kommer att kunna betala tillbaka. Därför blir det resten av Åland som betalar av det lånet.

Eller så ger man sig ut på friarstråt och försöker få en brud med betydligt bättre tillgångar att tacka ja. Fast som Björn Rönnlöf säger själv finns det säkert ingen som är intresserad av en kommun med så pass tyngd ekonomi.

Ålands historia med starka ”kommunalhövdingar”, som också suttit i lagtinget och landskapregeringen, har gett kommunerna en stark position vilket är både på gott och på ont. För ett tiotal år sedan, före avfolkningen av skärgård och landsbygd, fungerade det utmärkt. Nu centraliseras boendet till de största kommunerna och skatteunderlaget försvinner i de små.

Sottungas problem öppnar upp många frågeställningar. Ska kommunerna ha så mycket makt? Ska lagtinget bestå av kommunalpolitiker? Ska landskapet tvinga fram kommunsammanslagningar?

De som har något emot kommunsammanslagningar kan se på Sottunga. Och troligen så småningom på Kökar. Beslutsfattarna på Åland kan inte enas om kommunsammanslagningar och enligt tidningen Ålands gallup i måndagens tidning vill fortfarande flera lagtingsledamöter lägga ansvaret på kommunerna .

Frågan om kommunsammanslagningar kan dra ut på tiden i evigheter om man vill hitta en linje som passar alla 16 kommuner. Under tiden går de minsta kommunerna under, med början i Sottunga.

Det är dags att lagtinget börjar syssla med landskapspolitik och lämnar kommunalpolitiken till kommunpolitikerna. Problemet är bara att de ofta är samma personer.

Men i samband med kommunsammanslagningar kan man passa på att förnya kommunallagstiftningen så att landskapet kan gå in med tvångsåtgärder enligt riksmodell om det ekonomiska läget blir kärvt igen.