Brexit bekymrar i Bryssel
Hur ska det europeiska samarbetet se ut i framtiden? Och vad händer om Storbritannien väljer att gå ur EU?
Med knappa veckan kvar till folkomröstningen i Storbritannien är frågan om Brexit hetare än någonsin.
Den 23 juni är det dags för det brittiska folket att rösta om Storbritanniens framtid i EU. Ska man vara kvar eller ska man gå ur? Vad som kommer att hända med EU efter Brexitomröstningen har länge varit en icke-diskussion innanför EU-parlamentets väggar, men nu har vindarna vänt.
– Just nu är det ganska nervöst. Det är egentligen först den senaste veckan som man har börjat inse att det är allvar, säger Anton Nilsson, åländsk specialmedarbetare i Bryssel, om stämningen i EU-parlamentet när vi pratade med honom på plats i måndags.
Många kritiska röster har lyfts mot folkomröstningen. I media har debatten beskrivits som onyanserad och känslostyrd och den har kritiserats för att sakna rationella argument. Nilsson uttrycker en oro för hur oförutsedda händelser kan komma att påverka röstresultatet och lyfter upp attackerna i USA och resultat i fotbolls-EM som två exempel på saker som kan komma att spela roll för hur väljarna lägger sina röster den 23 juni.
– Det är väldigt oförutsägbart. Man kan vara säker på att det kommer påverka resultatet men frågan är hur. Det är helt vansinnigt att slumpen och tillfälligheter kan avgöra något som kommer att påverka oss för generationer framöver. Det är det som är så obehagligt med folkomröstningar, säger han.
Samtidigt betonar han att det ska bli väldigt skönt när folkomröstningen är avklarad.
– Alla är väldigt försiktiga just nu. Kommissionen är försiktig med att presentera lagförslag och till exempel fiskeutskottets utlåtande till budget har skjutits fram och kommer först att presenteras först efter omröstningen. Man vill inte göra någonting som kan uppröra britterna. Det ska bli skönt när det är avklarat och våra brittiska kollegor vågar börja ta ställning i frågor igen, säger han.
I samband med Brexit lyfts även frågan om unionens framtid. Frågan om hur djupt samarbetet inom EU ska vara i framtiden är på tapeten och en arbetsgrupp behandlar för närvarande frågan om den budgetära kapaciteten för eurozonen. I gruppen tittar man på hur ett fördjupat budgetsamarbete mellan unionens länder skulle kunna se ut och fungera. EU-parlamentariker Nils Torvalds är en av de som engagerat sig i frågan och som Torvalds specialmedarbetare har Nilsson god inblick i förhandlingarna.
– Storbritannien är det land som varit mest emot ett fördjupat samarbete inom unionen. Oavsett vad resultatet av omröstningen blir kommer det att påverka unionen men frågan är hur, säger han och tillägger att diskussionerna kring ett utvidgat budgetsamarbete inte är direkt anknutet till Brexitomröstningen i Storbritannien även om de förstås i hög grad påverkar varandra.
Att den Europeiska unionen står inför en brytpunkt är det inte enbart Nilsson som vittnar om. I parlamentsbyggnadens korridorer diskuteras unionens framtid och alla röster säger samma sak. Att unionen kommer att förändras men att det återstår att se hur.
– EU behöver en reform, säger den guide som tar oss genom parlamentsbyggnadens många långa korridorer under rundvandringen och ger oss en rapport direkt från det seminarium som hölls kring Brexit i parlamentets byggnader under måndagsmorgonen.
– Brexit är något man helst inte vill tänka på här men man har börjat titta på vilka alternativ som finns för unionen utgående från vad som händer vid folkomröstningen nästa vecka.
