Asumaa hoppas på lösning för Långbergsöda
I går eftermiddag besökte kulturminister Tony Asumaa (Lib) Långbergsöda i Saltvik för att få se området med egna ögon.
– Att sitta och titta på papperskartor är en annan sak än att ställa sig i skogen i Långbergsöda. Jag ville åka dit för att få en klar uppfattning om vad anser att har varit komplicerat, säger Asumaa.
I går eftermiddag besökte kulturminister Tony Asumaa (Lib) Långbergsöda i Saltvik för att få se området med egna ögon.
– Att sitta och titta på papperskartor är en annan sak än att ställa sig i skogen i Långbergsöda. Jag ville åka dit för att få en klar uppfattning om vad Arvid Mörn anser att har varit komplicerat, säger Asumaa.
Konflikten om området har pågått i flera decennier och kokar ner till att området är fornminnesklassat eftersom det var här de första människorna som bosatte sig på Åland.
– Det är klart att vi ska ha respekt för vårt kulturarv men har man kunnat bo där för 6 000 år sedan ska man också kunna bo där nu, säger Asumaa.
Enligt Asumaa har personerna han talade med helt rätt inställning och är medvetna om att de lever på en kulturhistoriskt viktig plats.
– Frågan om Långbergsöda har diskuterats i åratal och nu är jag ansvarig minister och ville se det med egna ögon för att få en bild och rätt uppfattning.
1906 och 1976 gjordes utgrävningar som visade att det finns fornminnen på området. Asumaa ifrågasätter ändå hur väl utgrävningarna, som gjordes för flera decennier sedan, stämmer överens med verkligheten. Han öppnar också upp för att man med ny teknik kunde minska de områden som tidigare undersökts.
– När man ritade in fornlämningsområden kunde man endast dra raka streck, vilket gjorde att man tog i lite mer än vad som kanske var nödvändigt. Men med dagens teknik kan man mera precist markera var fornlämningarna finns, säger Asumaa.
I dag finns sammanlagt 1 800 skyddade forminnesobjekt. Det berör 1 600 markägare. Av dessa 1 600 markägare motsätter sig sju stycken att det finns en fornlämning på deras gård. Gårdsägaren som som kulturministern besökte i går är en av dem, säger Asumaa.
Nästa steg blir att undersöka området igen med modern teknik.
Om utgrävningar ska göras måste Asumaa också få medel från landskapets budget.
– Vi har en plan där objekten är rankade. Sen ska de grävas fram och registreras. Men resurserna är vad de är.
Om markägaren hävdar att det inte finns någon fornlämning på gården måste beslutet om landskapet får gräva på gården fattas av en domstol. Asumaa hoppas ändå på att man ska kunna undvika domstol.
– Alla är för att vi ska kunna lösa det här så att vi inte behöver hålla på 60 år till.
För att få fart på utgrävningarna skulle landskapsregeringen också kunna anlita privata företag som sköter utgrävningarna, säger Asumaa.
– Alla våra arkeologer är jätteduktiga, men de är också en begränsad resurs. I så fall kunde vi budgetera för utgrävningar varje år och sedan köpa in tjänsterna. Jag tror att det skulle göra att processerna går snabbare.
