DELA
© Nya Åland

Varför har vi så sällan blommor i maten

Sätt färg på maten och den mest inbitna biffätare tycker det smakar bra (för att anspela på ett hett debattema).
Ringblommor i brödet, krasse och tagetes på vinbladsdolmarna, violer på tårtan. Man blir så glad av att se det. Och allt går att äta!
Det är inte så att marknaden lider stor brist på kokböcker av olika slag. Det finns många böcker om pasta, om bakning, om husmanskost, om precis allt. Trots det känns det som att den här boken inte har getts ut förut. Den heter ”Djungelgurka, isört”, har skrivits – och fotograferats? – av Mary Kuusisto och Tua Forsström och den är helt underbar.
Det man först fastnar på är bilderna. Något som ser ut som basilika i närbild visar sig vara malabarspenat. En sida med frodig syrenblom är purpurkål. Isört, djungelgurka, vildtomat och korila presenteras i ord och bild. Liksom sikkimgurka och kiwano.
Det finns mycket exotiskt bland det inemot 30-talet växter som presenteras, men alla odlas och ger frukt på våra breddgrader.
”Närodlade fikon” är en rubrik i boken, där författaren funderar kring möjligheterna att odla aprikoser, persikor, vindruvor och fikon kommersiellt hos oss.
– Om man skaffade solpaneler och ett litet vindkraftverk bredvid skulle man säkert kunna utvidga odlingarna med citrusträd och en hel del annat, men den avdelningen av trädgården kan man förstås inte täcka med frostmatta, där skall det vara ljust.
Det mesta i boken är ätbart, men det finns ett undantag, tvättsvampen. Kinesisk okra kallas den också och ser ut som en litet missformad slanggurka.
Och så har vi då recepten, som, slår det en efter en stunds studerande, nog måste betecknas som vegetariska. Så är det med de flesta riktigt vackra rätter. Så här skriver författarna:
”Det är svårt att få en grådaskig röra att smaka gott, men om du lägger till färger och gör den vacker blir det lättare. Om den dessutom doftar, ja då är den redan god!”
Så enkelt är det.
Och recepten är också enkla, litet i stil med Vivi-Ann Sjögrens recept, få men utsökta ingredienser och en minimalt tillkrånglad tillredning.
Några exempel:


Maskrossallad

(aktuell inom kort)
en stor bukett maskrosblad
(du kan bland med isört eller vanlig sallad)
2 tomater
2 kokta ägg
en bit gurka
Dressing:
2 tsk senapspulver
3 tsk lönnsirap eller honung
2 msk olivolja
salt

Skär och lägg upp alla ingredienser vackert på ett fat. Blanda ihop dressingen och häll över. Dekorera gärna med maskrosblommor och eventuellt morotsslantar.


Förgylld potatis

10 – 12 medelstora potatisar, skivade
1 burk kokosmjölk (4 dl)
3 vitlöksklyftor, hackade
0,5 tsk saffran
salt

Blanda potatis, vitlök, saffran och salt. Packa allt tätt i en ugnsform och häll kokosmjölken över. Grädda i 200 grader ungefär 45 minuter.


Örtrullader

25 – 30 vinblad
5 dl kokt sött eller vanligt fullkornsris
3 dl hackade färska örter, gärna 10 – 15 olika sorter
kronblad av 2 ringblommor
3 – 4 msk olivolja
0,5 tsk ingefära
salt

Klipp bort skaften från vinbladen och lägg dem i kokande saltat vatten en halv minut, låt rinna av. Spara vattnet. Om du använder vinblad på burk behöver de inte kokas.
Blanda allt utom vinblad och halva oljemängden till en smidig röra. Lägg en dryg matsked av blandningen på varje blad och rulla ihop till avlånga rullader. Rada dem vackert på ett ugnsfat, ös över ett par dl av kokvattnet och oljan. Grädda i 185 grader ungefär 45 minuter.
Tips i anslutning till receptet ovan. Det går alldeles utmärkt väl att plocka vackra blad från vinrankan, koka som i receptet och frysa in.


Vem har gjort vad?

Vad mer kan sägas om boken? Den är på 159 sidor och utgiven på Söderströms förlag.
En lätt förvirrande omständighet är att man ingenstans får veta vem som har tagit bilderna, som fyller lika många sidor som texterna. Men om Mary Kuusisto står för det mesta av författandet så kanske Tua Forsström, författare hon också, har fotograferat. Båda finns med som upphovskvinnor.