DELA

Husmanskost i elegant ram

Det kom en bok, en litet annorlunda och väldigt vacker kokbok. Kokböckerna är oftast väldigt vackra numera.
Det handlade om måltiderna på en gård, en enda gård. Och trots att det ingenstans sägs något om husmanskost är det precis vad jag tänker på.
”Hur fint som helst” heter boken med underrubriken ”Framnäs kokbok”.
Framnäs är en villa i västra Nyland, byggd 1870. Numera fungerar den som sommarhus för släkten Donner. Under senare hälften av 1900-talet fanns Lilli som skötte maten i 40 år. Men efter henne har släkten tagit över och matlagningen har blivit mer ”pragmatisk”, som Kristian Donner skriver i förordet.
Att det inte har varit något litet arbete att sköta mathållningen på Framnäs förstår man av att recepten är beräknade för 25 personer! Också dagens pragmatiska.
Men trots att matgästerna ofta är så många så är det inte halvfabrikat eller färdiga rätter man tar till hjälp. Maten lagas från grunden, även om det inte alltid handlar om långkok, snarast tvärtom. Det är därför ordet husmanskost faller i tankarna.
Boken, som har getts ut av Söderströms förlag, är skriven av Gunilla Donner och Annika Luther. Bilderna har tagits av Niklas Ekman och för den grafiska utformningen svarar Otto Donner och Jenni Erkintalo.


Enkelt och gott

Och vad är då pragmatisk husmanskost? Ett litet exempel:
”Mörtar är inte grönsaker, men att utnyttja lokal småfisk är också mycket ekologiskt. Det här lagade vi mycket en sommar när småbarnen metade så intensivt att katterna började stöna och rynka på nosen.”
Och så följer recept på tomatmörtar, där rensade, fjällade mörtar saltas och läggs i en ugnsform täckta av tomatpuré, socker, vitlök och olja. Efter en natt i ugnen på svag värme hade benen i fisken smält och mörtarna kunde ätas som sardiner.
Kalla nypotatisar ges nytt liv genom att läggas i ugnsform, rullas i olja, beströs med salt och rostas tills de får en lätt gyllengul färg.
Absolut ingenting konstigt, men det är ju det som är idén med bra mat.


Soppa på en spik

Lilli, som det ofta refereras till i boken, kunde konsten att koka soppa på en spik, det vill säga fisksoppa nästan utan fisk. För även om villan ligger vid havet så har intresset för att fiska varit svagt.
Knepet med fisksoppan var att koka buljong på rensad småfisk av olika slag och sedan lägga i potatis, grädde och gräslök. Fiskbitar lades i om det fanns.
Barnens favorit var mokodollsoppa. I boken förklaras inte varifrån namnet kommer, men basen är hönsbuljong, kokt på avgnagda kycklingben. Så skall det vara tomatpuré, makaroner, litet grädde och kryddor.


Köttbullar med gröt

Ytterligare en anledning till att mina tankar går till husmanskost är att allt tas tillvara. Inte bara ”ogräset”: nässlor, svinmålla, kirskål och natagräs utan också överbliven morgongröt, i det här fallet fyrkornsgröt. Den används för att röra ner i köttbullssmeten istället för skorpsmulor och mjölk. Proportionerna är 5 kg malet kött, 7 dl morgongröt, 5 gula lökar,. 7 ägg, ca 6 tsk salt och svartpeppar enligt smak.
Vegekroketterna, som görs på rivna morötter, lök, havrekli med mera får också sin konsistens av morgongröt liksom semlorna till morgonkaffet eller kvällsteet.


Marthapudding

Väl inne på ämnet gröt och husmanskost vill jag dela med mig av ett länge saknat recept på mannagrynspudding. Det var en uppskattad dessert under de tidiga efterkrigsåren, innan glassen blev vanlig. Receptet har jag fått av marthaförbundet, som letade fram det i en tidig version av Marthas kokbok.


Kall mannagrynspudding

1 l mjölk
1-1,5 dl mannagryn
2 msk russin
1-2 msk socker
1 ägg
citron (som hos oss byttes ut mot vaniljsocker)
2-3 msk smör

Koka en vanlig mannagrynsgröt. Låt den svalna. Tillsätt ägg, socker, smör, rivet citronskal (vanilj) och de sköljda russinen. Sätt smeten i vattensköljd form eller kaffekoppar och låt den kallna. Stjälp upp den, servera den övergjuten med saftsås eller karamellsås.