DELA
© Nya Åland

Gammalt, nytt och långsamt

Ibland är det slumpen som avgör hur det blir. Så var det med lingonpäronen och delvis med det röda riset.
Men Solis recept på tunga är ingen slump!
I lördags var det ”matfabrik” på gång. 5 kg lammtungor skulle kokas, flås och frysas in i kokspadet. Eftersom min största kastrull är 4 liter (varför?) måste tungorna kokas i två omgångar, så det mesta av dagen gick åt innan allt var klart.
Men i fortsättningen är det bara att fram, tina och njuta när vi är på tumanhand. Så många fler finns det nämligen inte som förstår sig på. Med undantag för Soli.
Solveig Mörn i Tranvik hade läst om maträtter, som var nostalgi för Mirjam Öberg. Och hon kunde bidra med ett recept på tunga i sötsur sås, ett recept som hon lärt sig av en kock under åren i Afrika.
– Det kan vara tunga av oxe eller svin, färsk. Man slår på vatten så det täcker, lägger i en stor lök med fem nejlikor instuckna samt lagerblad och morot, salt och peppar.
Mängden salt skall vara sådan att man, när man sedan gör sås på kokspadet, inte längre behöver salta såsen. Saltet skall vara med från början för att smaken skall bli mjuk och fyllig, råder Soli Mörn. Om saltet läggs till på slutet blir smaken skarpare.
Tungan kokas mjuk (tar minst ett par timmar, känn med sticka), plockas upp och flås medan den är varm.
Så hackar man en stor lök per person, fräser löken, slår på spadet och reder med litet mjöl.
– När såsen är lagom koncentrerad smaksätter man med ättika eller vittvinsvinäger och socker efter smak. Man kan titta i kokboken på dillköttsrecept, idén är densamma, säger Soli.
Så skär man tungan i skivor och serverar med såsen och kokt potatis.
Ett annat, litet annorlunda recept har hon från Elfenbenskusten.
– Man malar lever, blandar med riven lök, persilja, citron och peppar. Det är gott!
Och så någonting helt annat, som Soli blev förtjust i under en resa i Turkiet.
– Man kokar en gröt på röda linser, kryddar med litet färsk chili och serverar med tjock, turkisk yoghurt.
Det låter värt att pröva.


Hårda päron

Förra veckan kom jag hem med en påse päron. Billiga och, skulle det visa sig, både hårda och rätt smaklösa. Vad göra?
Eftersom hjärnan tydligen har ställt in sig på gammaldags recept kom jag på att man förr kokade päron i lingon och lade in. Och visst finns det fortfarande recept på lingonpäron på nätet.


Lingonpäron

4 dl lingon, färska eller frysta
2 dl socker
3 dl vatten
1 citron, saften
500 g päron, ca 6 stycken
vispgrädde eller glass till serveringen

Koka upp lingon, socker, vatten och citronsaft och låt sjuda några minuter.
Skala päronen, stora delas i två delar, kärnas ur och läggs i lagen. Låt koka sakta tills päronen är mjuka. Det tar från 30 minuter uppåt. Känn med en tandpetare.
Lägg päron och lag i en ren glasburk, skruva på locket och förvara kallt. Kan sparas några månader, men kan också ätas direkt, helst med vispgrädde.
Tips. Till vanliga inlagda päron, utan lingon, blir det väldigt gott att smaksätta vispgrädden med några droppar cointreau.


Slow food-ris

Långsam mat är inne. Kallar man det slow food så låter det väldigt nytt och spännande, men egentligen handlar det om att ge maten tid, som man gjorde förr. Däremot kan ingredienserna vara nya.
Och här är en för mig ny ingrediens, som dök upp på butikshyllan nyligen. Jag var ute efter ris för långkok – med mera ledig tid behöver inte allt bli klart på 10 minuter. Det var då jag fick syn på rött råris, ekologiskt dessutom.
Koka det i buljong, lägg i en näve torkade trattkantareller eller trumpetsvamp och låt sjuda minst 40 minuter. Det blir så gott att man mer än väl klarar sig utan kött som tillbehör!