Börja lägga in nu och du är klar till jul
Med den värme vi nu har haft är inte syltning och saftning det man i första hand vill ta itu med. Men det börjar finnas bär, så vad göra?
Det går att lägga in utan att koka. Det är enkelt. Och det blir jättegott! Det heter romtopf.
Romtopf är inte för barn. Det är heller inte för vuxna i stora mängder, men risken är liten att man föräter sig på inläggningen. Den är rätt kraftig i smaken.
Receptet är hur enkelt som helst. Man slår socker och rom på färska bär och låter stå kallt några månader. Efter det har bären sugit i sig av sockret och rommen och lagen har fått en förfinad smak.
Man kan göra romtopf på en sort eller flera. Det klassiska är att man fyller på i krukan efter hand som olika bär och frukter mognar. Just nu är det jordgubbar som gäller. Så kommer vinbär, körsbär, hallon, plommon. Man kan också varva med någon mer exotisk frukt som nektarin skuren i tunna klyftor.
Äpple blir litet för hårt för att fungera bra och melon är för vattnig. men i övrigt fungerar det mesta.
Romtopf
En del bär
en del socker
rom så det täcker, helst mörk rom
Väg upp bären och slå dem i en skål. Väg upp lika mycket socker och slå över. Låt sockret smälta över bären över natten.
Tvätta en glasburk eller glaserad kruka ordentligt. Slå i bär och socker och fyll på med rom så det täcker. Lägg på en liten tyngd, ett tefat kanske, så bären hålls under rommen, skruva på tättslutande lock eller folie och ställ kallt.
När det är dags för nästa skörd så upprepas proceduren, men nu tar man hälften så mycket socker som bär. Låt bär och socker safta sig, slå i krukan, fyll på med rom, lägg på tyngd och ställ kallt.
Så här fortsätter man under sommaren och en bit in på hösten, litet beroende på när man vill smaka på härligheten. Eventuellt måste man skaka om krukan ibland för att allt socker skall smälta. Rör in så att bären blandas. Efter att de sista bären lagts i krukan skall den stå ungefär tre månader. En tysk tradition är att äta romtopf till advent, alltså skall de sista bären läggas in i augusti.
Man kan naturligtvis också dela upp bären i flera krukor, så att en blir klar till advent och en annan till jul. Hållbarheten är mycket god.
Romtopf äts med till exempel glass eller vaniljkräm.
Kärna ur?
Plommon kan man lägga in hela. De är lätta att kärna ur när man äter dem. Litet annat är det med körsbär, som är ganska små och lätt försvinner i mängden. Plötsligt biter man i en sten istället för i ett mjukt bär och det är inte så roligt.
Numera anser många att man kan lägga i körsbären hela. Och så talar man om att det finns kärnor i romtopfen.
Alternativet i dag är att skära itu bären och plocka ut kärnan.
Det finns en i och för sig enklare metod, men den kräver viss träning. Där skaftet sitter på körsbäret blir ett litet hål. Där sticker man in en nål snett från den sida där skåran i bäret sitter. Och då fastnar nålen i ett litet hål i kärnan! Det är som trolleri, men ändå inte.
När nålen har fastnat är det bara att vända upp kärnan och man har ett nästan helt och kärnfritt körsbär. Prova någon gång!
Pecorino i olja
Får det vara en inläggning till som inte kräver kokning? Den här hittade jag i en finsk mattidning och bestämde mig omedelbart för att prova.
300 g pecorinoost
1 dl svarta oliver (torkade om du får tag på)
0,75 dl kapris med skaft
1 tsk krossad grönpeppar
5-6 kvistar timjan
10-12 färska blad av salvia
4-5 dl olivolja, kallpressad
Tvätta grundligt en glasburk, som rymmer 5-6 dl. Skär bort vaxskalet på pecorinon och skär osten i skivor av önskad storlek.
Rada hälften av ostbitarna i burken. Rada på hälften av oliverna och kaprisen. Fortsätt med resten av osten och resten av oliverna och kaprisen. Strö över grönpepparn och peta ner timjankvistarna och salviabladen. Slå på olja så det täcker, lägg på locket och ställ burken i kylskåp för ungefär en vecka så osten marineras.
Ät osten med bröd och sallad, till exempel som en liten förrätt. Oljan kan med fördel användas i salladsdressingar.
Tänk på att jungfruoljan stelnar i kylan, så tag fram burken i god tid så oljan blir flytande igen.
