I år blir det 98e gången som den internationella kvinnodagen firas, och i Finland har den firats sedan år 1914.
Att den firas olika i olika länder fick jag erfara under min tid på Balkan. I Jugoslavien skulle alla män på sin arbetsplats och i det privata ge en ros till alla kvinnor. I den nya staten Kroatien vill man inte längre kännas vid denna "kommunistiska tradition" eftersom landet nu var ett modernt land i Västeuropa.
Må vara hur det vill med de yttre formerna, dagen är värd att fira och som nyligen invald i Finlands UNIFEM-styrelse, ser jag det som min uppgift att påminna varför det behövs organisationer för kvinnors rättigheter.

UNIFEM (United Nations Development Fund for Women) är en kvinnofond som inrättades år 1976 under Förenta Nationerna (FN). Organisationens roll är att tillse kvinnors mänskliga rättigheter och förespråka jämlikhet. Den är även ett forum för att lyfta fram kvinnans röst i FN.
De största målen för organisationen är att stoppa våldet mot kvinnor, minska spridningen av HIV/AIDS samt stödja kvinnors utveckling i arbetslivet. Alla problem för kvinnor är inte likadana överallt och därmed har det inrättats regionala avdelningar som möjliggör en bättre tillsyn. För tillfället finns det i 17 olika länder en UNIFEM-organisation, den senaste i Ungern.

Finlands UNIFEM ordnar diskussioner kring fattigdom, konflikter och samhälleliga problem bland kvinnor. Dessutom hjälper organisationen att samla pengar till FN:s kvinnofond för att pengarna skall gå direkt till biståndsarbete. I praktiken är den största uppgiften för UNIFEM i Finland att hålla alla medvetna om jämställdhetsfrågor och att sprida information.
Finlands UNIFEM driver på det internationella planet projekt i Afghanistan, Indonesien och Aceh. I dessa projekt hjälper man både krigs- och tsunamidrabbade kvinnor för att förstärka återuppbyggnaden på det politiska och samhälleliga planet. På hemmaplan pågår ett projekt som heter "Vi läser tillsammans" som bidrar med särskild hjälp till de invandrarkvinnor som inte är läskunniga eller som inte behärskar finska eller svenska så bra.

Finland är ett land med traditioner att engagera många enskilda kvinnor till gemensamma stordåd. Kanske har traditionen sitt ursprung i Lottarörelsen och utvecklades inom Martarörelsen. Inget land i världen har så många kvinnliga yrkesarbetande kvinnor organiserade i Zonta som Finland och samma gäller UNIFEM
I Finland finns i dag 2.651 medlemmar som bildar 36 lokalföreningar och möjliggör verksamhet i landet. Organisationens verksamhet finansieras av verksamhetsstöd från utrikesministeriet samt av olika bidrag.
I detta sammanhang är det värt att påpeka hur UNIFEM i Spanien fungerar. Där finns egentligen ingen landsorganisation för UNIFEM, men ändå betalar den spanska staten rikligt med bidrag till organisationen: år 2007 betalade Spanien 22 miljoner dollar, i jämförelse med Finland som betalade 1,5 miljoner, Norge 21 miljoner och Sverige 11 miljoner dollar. Spanien är dock det nya ordförandelandet i UNIFEM.

Under Helvi Sipiläs storhetstid bildades år 1983 också en förening på Åland. Föreningen lades dock ner "av olika orsaker".
I många fall ger den egna arbetsinsatsen en gemenskap och ett engagemang även på det lokala planet. På Åland har jämställdhetsfrågorna länge fått stor uppmärksamhet på grund av att en del av lagstiftningsbehörigheten finns på det lokala planet. Småskalighet föder frivillighet och engagemang som vi skall ta vara på för kvinnans bästa.
Låt oss denna dag komma ihåg att arbetet fortsätter. Ute i världen handlar det om svält och sjukdomar och här hemma om våld i hemmen. Låt oss komma ihåg detta på kvinnodagen, med eller utan ros.

Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot