Vid landskapsregeringens summera-våren-presskonferens förra veckan uttryckte finansminister
Roger Nordlund viss oro inför utvecklingen av den digitala agendan i landskapsborgen. Både initialt, men också framåt, kommer satsningen på att datorisera och digitalisera verksamheten att kosta pengar. Att hålla datorerna i stridbart skick kostar pengar, att betala licenser kostar pengar.
Dessvärre är det pengar som inte direkt och tydligt kan räknas hem som inkomstbringande eller kostnadsbesparande, men som vi alla vet kommer att göra livet lättare för ålänningarna och på sikt innebära en effektiviserad och därmed billigare landskapsförvaltning. Måtte bara regeringen våga ta den kostnaden också i stränga tider.
Låt oss redan nu slå fast en sak: Generellt sett är Åland en bra bit efter på det här med digitaliserad tillvaro.
Det finns några lysande undantag både bland användare och företag, men generellt sett är utbudet av digitala lösningar lång efter det vi till exempel ser i Sverige.
Säker man upp ett företags hemsida så hittar man sällan något mer än basinformation om sagda företag – om det alls finns någon hemsida. Låt vara att det kan tyckas naturligt att det är på detta sätt. Åland är litet, man vill gärna åka in till butiken för att se på grejerna man ska köpa i vilket fall. Kanske snacka lite med de som är i affären.
Men den moderna kunden vill också på ett enkelt sätt kunna göra prisjämförelser. Man vill kunna se på nätet om butiken alls har varan eller åtminstone varumärket för att på så sätt bespara sig en resa om så inte är fallet. Men det är som sagt allt för få företag som bjuder oss konsumenter på den möjligheten.
Vad har då detta med landskapsregeringens digitala satsning att göra? frågar vän av ordning. Jo, siddu, det är landskapet som i mångt och mycket sätter farten i samhällsbygget. Om regeringen klart aviserar att detta är ett prioriterat område sätter den agendan för mycket i samhället. Regeringen är kort och gott loket som kan, om regeringen gör rätt, dra hela samhället mot det nya.
Om de styrande i borgen är tydliga med att ett digitaliserat Åland är ett Åland med bättre framtidsutsikter för nya jobb och större intäkter, då kommer näringslivet att följa med. Dessvärre fungerar det också på det motsatta hållet – om regeringen fasar för kostnaderna av en alldeles uppenbart välbehövlig modernisering av rutinerna så kommer andra också att tveka.
Det finns en rad företag på Åland som ligger i framkant av utvecklingen av digitala tjänster, men fler behövs. Utvecklingen på den digitala sidan bärjade förvisso ta fart på allvar redan för 20–30 år sedan, men för gemene man är det först de senaste 10 åren som utvecklingen på allvar har accelererat.
I dag är vi vana med datorer som går att flytta på och surfa med också på stugan. Vi läser nyan.ax i mobilen och ser på tv på surfplattor. Vi är uppkopplade.
I det läget får inte regeringen vara rädd för att ta Åland in i den framtid många redan lever i.
Jonas Bladh
Kommentera
