Nu är allt annorlunda. Folk jobbar på ett annat sätt, har mer pengar, äger fler bilar, konsumerar enligt nya mönster.
Folk är rörligare, både i närmiljön och globalt.
I byarna på landsbygden finns inte längre den gemenskap som kom av att de flesta var sysselsatta i jordbruket eller binäringar till den. Många pendlar till jobb i Mariehamn. Många känner inte sina grannar, och har andra gemenskaper som är viktigare än de rent geografiska.
Folk flyttar oftare.
Samtidigt har det skett en lång rad revolutioner inom matproduktionen i världen. Nya odlings- och lagringsmetoder, logistik, lagerhållning - allt har gått i samma riktning. Det har blivit logiskt och självklart att större enheter och större kedjor har bättre lönsamhet. Många små har ersatts av flera stora, och på den vägen har en mångfald och en närhet försvunnit, men i stället har vi fått ett mångdubbelt större utbud och lägre priser än de små butikerna kunde och kan hålla.
Med etableringen av en ny stor S-market i Godby fortsätter utvecklingen. Det sannolika är att småbutikerna på norra Åland, framför allt Matkroken i Kroklund och Getaboden i Västergeta och Kvarnbo-butiken får det allt svårare att locka kunder som gör mer än småhandlar mjölk och bröd i veckorna.
För de större inköpen har man så mycket förmånligare priser och ett så mycket större utbud i Godby att det är osannolikt att någon kan vända den trenden med att vädja till de närboende solidaritet få folk att handla i bybutiken.
På så sätt kan man kanske säga att nyetableringen av S-Market i Godby åtminstone säkrar att det i framtiden finns en ordentlig matbutik på norra Åland, och att det betyder att Godby som centralort för norra Åland stärks.
Småbutikerna med ambitionen att ha ett heltäckande utbud kommer att försvinna. Det är sorgligt och trist, och till nackdel för de många som inte har transport eller ork att ta sig till Godby, men så kommer det att gå.
Det som på lite sikt blir kvar i byarna (de få som fortfarande har en butik) är jourbutiker som säljer det där som man glömt köpa, eller som lyckas kombinera ett visst butiksutbud med café eller matservering, bageri eller något annat som kan locka in kunderna.
Är då detta en utveckling man borde kämpa emot? Blir Åland en sämre och fattigare plats med färre och större butiker.
Javisst, är svaret på den senare frågan. Nedläggningen av butiker betyder också att ytterligare en servicepunkt försvinner, att möjligheten att upprätthålla postkontor i anslutning till en butik försvinner, att det blir färre naturliga mötesplatser i bygderna och att landsbygden i allt högre utsträckning blir en plats där man bor och jobbar, men inte där man handlar.
Om man borde kämpa emot är en svårare fråga. De flesta säger sig vilja ha kvar sina närbutiker, men röstar ändå med plånboken för en annan utveckling. Vi får, kort sagt, det vi bevisligen vill ha.
Nästa stora revolution står precis bakom hörnet, då näthandeln med mat kan bli ett bekvämt och billigt alternativ till att vandra runt i iskalla köplador.
Nina Fellman
Kommentera
