Vuxna måste blir bättre förebilder på nätet
Det sexistiska näthatet finns över allt. Men hur ska vuxna lära unga, framför allt killar, att bete sig schysst när världens mäktigaste man legitimerar sexismen?
Möjligheten att hålla kontakten med nya och gamla vänner världen över, få information på ett ögonblick och oändliga mängder spel, filmer och serier att upptäcka. Internet är fantastiskt på många sätt.
Men för allt för många barn och ungdomar kopplas nätet samman med mobbning, kränkningar, trakasserier eller vuxna som utnyttjar barn. Ett mer vardagligt problem än de vuxna förövarna är ändå sexismen som många tjejer och även killar råkar ut för dels i skolan, men framför allt på nätet.
Det har aldrig varit lättare än i dag för mobbarna att nå sina offer genom nätet. Nu kan förövarna nu nå barnen och ungdomarna 365 dagar om året hemma i sovrummet via mobiltelefonen utan att föräldrarna behöver ha någon aning om vad som pågår. Rykten och bilder sprids blixtsnabbt och kan hamna var som helst.
I morgon firas den internationella dagen för ett säkrare internet. Dagen, som firats sedan 1999, stiftades för att uppmärksamma barns rätt till ett säkert surfande. Fokus under årets temadag är att enas för ett bättre internet. Det är ett viktigt fokusområde eftersom klimatet på nätet skapas av oss alla. Det riktar också blicken mot vuxna och deras ansvar.
De flesta ungdomar och barn under 20 år kan inte relatera till tiden innan internet. För den digitala generationen är det lika naturligt att kolla telefonen det första de gör på morgonen och det sista de gör innan de somnar, som att kliva upp ur sängen på morgonen och lägga sig på kvällen.
Däremellan rör de sig sömlöst mellan olika mediekanaler utan att ens reflektera över det. Men den tekniska kunskapen skyddar inte barnen och ungdomarna från nätets negativa sidor. Den tekniska kunskapen innebär bara ett ökat behov av källkritik och netikett (hur man beter sig på nätet).
Barnen behöver mera kunskap. Just nu arbetar landskapsregeringen med en ny grundskolelag. I samband med den ska också läroplanen förnyas. När den nuvarande grundskolelagen togs fram fanns knappt internet. I den nuvarande läroplanen som reviderades 2015 nämns över huvudtaget inte sociala medier, och källkritik nämns endast flyktigt.
I den moderna grundskolelagen och läroplanen borde det beredas mer plats för källkritik och hur man beter sig på nätet. Mer jämställdhet i undervisningen måste vara en av hörnstenarna för att sexismen ska kunna arbetas bort på alla plan.
Det blir inte lätt. Hur ska vi vuxna lära barn hur man beter sig när vi fallerat så många gånger? När ett barn näthatas på grund av att hen ställer upp i en Lucia-reklam. Eller när barnens idoler, kända ungdomsbloggare, får motta hot så gott som dagligen.
Vuxna behöver också uppdatera sin kunskapsbank kontinuerligt. Många vuxna har fortfarande dålig koll på barnens mobiltelefoner, appar och sajter de använder. Om vi ska kunna stötta barnen måste vi ha en förståelse för hur viktigt nätet är för dem. Börja med att ladda ner apparna och lär dig hur de fungerar. Be om hjälp om du känner dig osäker. Och i stället för att fråga barnen hur det var i skolan i dag kan du testa med att fråga hur det var på nätet.
Vuxna måste bli bättre förebilder. Kommentarsfälten på nätet visar att vi fortfarande har mycket att jobba med. I de slutna grupperna är tonläget ofta ännu värre. I stället för att lyfta fram all smörja som den amerikanske presidenten häver ur sig på löpande band borde vi bli bättre på att lyfta fram positiva exempel på hur man debatterar och beter sig mot varandra på nätet.
De mänskliga rättigheterna som gäller i den köttsliga världen måste också gälla på nätet. I teorin gör de det, men i praktiken tas hot på nätet sällan på lika stort allvar. Det är inte lagligt att mordhota eller trakassera folk. Med tanke på hur mycket tid både barn och vuxna tillbringar på nätet är polisens resurser små i dagsläget.
Men hur mycket resurser polisen än lägger på nätet hjälper det inte om vuxna inte själva sanerar debatten.
<”Byline tfn”>
