Vindkraftsmiljoner kan blåsa Åland förbi
Oj, oj, oj.
Miljoners miljoner riskerar rulla Åland förbi, och dessutom pengar till en miljömässigt viktig och intressant framtidssatsning – vindkraften.
Alla trodde att det var klappat och klart. Arbets- och näringsminister Mauri Pekkarinen vill ha Åland i stödsystemet för en utbyggnad av vindkraften i Finland, av den enkla anledningen att man på Åland redan kommit långt i utvecklingen och blir en avgörande faktor för Finland att uppfylla sina miljömål.
Ålandsdelegationen var i startgroparna för att börja utreda juridiken, som i korthet handlar om huruvida investeringspengar för vindkraft ska betraktas som ett styrmedel för att lägga om energiproduktionen i en mer miljövänlig riktning, eller en stödordning för näringslivet. Är matartarifferna (som alltså helt enkelt är en garanterad inkomst under ett visst antal år för vindkraftsel) ett styrmedel är det riksbehörighet och lagtinget kan helt enkelt acceptera att stödet tas emot, är det näringsstöd så är det åländsk behörighet och inget Finland ska ge till åländska företag.
Finansministeriet, vars jobb det är att hålla i pengarna, är de som slagit på bromsen. Där gör man tolkningen att det handlar om ett näringsstöd och att Åland därmed inte ska ingå i den finländska stödordningen. Det är riktigt mycket pengar det handlar om, och helt avgörande för en vindkraftsutbyggnad på Åland. På egna ben kommer landskapsregeringen inte att kunna stöda en vindkraftsutbyggnad på detta sätt. Hela den åländska vindkraftssatsningen står alltså och faller med detta.
Ska man se saken ur finansministeriets synvinkel, eller helt utan miljöglasögon, är vindkraften fortfarande en energiform som visserligen är miljövänlig, men dyr, bidragsberoende och osäker.
Jämfört med fossila bränslen eller kärnkraft saknas stabilitet och kvantitet nog för att försörja den finska industrin med energi, och det kostar alltså mer än det smakar.
Å andra sidan har Finland förbundit sig att uppfylla klimatmål där det ingår att övergå från fossila bränslen till förnyelsebar energi. I Finland är Åland ett av de bästa exemplen på att det går, och en av de regioner där förutsättningarna är bäst för en utbyggnad.
Det skulle stöda argumentet att detta inte handlar om ett näringsstöd utan ett styrmedel för staten att utveckla landets energiproduktion i en mer miljövänlig riktning, och att den processen är en satsning på framtiden som på vägen till framgång måste få kosta. Annars blir den helt enkelt inte av.
Vad kan då landskapsregeringen göra för saken? Ja, prata med alla de kan prata med förstås. Från hög till låg. Men till syvende og sidst är detta inte en fråga som landskapsregeringen i någon större utsträckning kan påverka. Det är en notdragning mellan två starka finländska ministerier som har olika syn på hur rikets pengar ska användas. Det är inte en Åland-Finland-konflikt, utan en fråga som måste avgöras i regeringen och mellan ministrarna.
Det Åland har att komma med är en väl utbyggd och fungerande vindkraftspark med utvecklingspotential. Låt oss hoppas att det räcker. Kanske ska vi också komma ihåg att Åland i detta sammanhang antingen kan komma i åtnjutande av ett stort utvecklingsstöd, eller bli utan för att vi utgående från självstyrelsens behörighetsfördelning med riket inte har rätt till det.
