Vilka drabbas av slopade skatteavdrag
Hur skulle kommunalskatten se ut om avdragen slopades?
Bland annat det intresserar kommunalskattegruppen, som kom med en mellanrapport i torsdags. Slopade avdrag ger enklare administration och sänkt skatteprocent.
Skattegruppen har i uppdrag att titta på den åländska kommunalskattelagen och komma med förslag till förändringar. I uppdraget ingår att bland annat att titta på avdragen.
Kommunalskattelagen är i dag en så kallad blankettlag. Åland har behörigheten, men har tagit över rikets lag, vilket betyder att förändringar på rikssidan införs samtidigt på Åland. Fördelen med systemet är att avdragen i stats- och kommunalbeskattningen kompletterar varandra på samma sätt som på rikssidan. Nackdelen är att Åland inte kan göra stora avvikelser, eftersom alla undantag kostar extra när skatteverket tar in våra skatter. Trots det har Åland avdrag i kommunalbeskattningen som inte finns på rikssidan. Hit hör bland annat sjukkostnadsavdraget, som enligt skattegruppen är dyrt att administrera.
Om alla avdrag slopades, hur skulle det då se ut? Kommunerna skulle få in massor mer i skatt och den allmänna skatteprocenten kunde sänkas en del. Man tar i ena ändan och ger i den andra så att slutsumman är densamma.
Vilka gynnas av avdragen?
Grundavdraget, i år 2.200 euro, gynnar dem med riktigt små inkomster. En person med högst 2.200 euro i inkomst betalar ingen skatt alls. Vid 13.200 euro per år är grundavdraget utan betydelse. Detta enligt uträkningar som har gjorts av skatteexperten, professor Edward Andersson.
Det finns ett förvärvsinkomstavdrag på maximalt 3.570 euro, som är mest gynnsamt vid en årsinkomst på 14.000 euro och har minskat till 0 vid drygt 90.000 euro. Anderssons uträkningar visar att en person med 14.000 euro i årsinkomst betalar skatt för 9.500 euro efter att de två avdragen har gjorts. I Mariehamn med 16,5 procent i skatt blir det 1.568 euro.
Utan avdrag, men med samma summa skatt, skulle skatteprocenten bli 11,2. Kommunen skulle alltså kunna sänka skatten till 11,2 procent och få in lika mycket som i dag. Från just den här gruppen.
De som förtjänar mindre skulle åka på mera skatt medan de som förtjänar mer skulle komma billigare undan.
Men eftersom de flesta förtjänar mer än 14.000 euro per så skulle Mariehamn inte kunna sänka skatten så mycket. Det skulle alltså bli ännu litet dyrare för dem i lägsta ändan och litet mindre billigt för dem högt uppe på inkomstskalan.
Att ta bort avdragen innebär att man inför plattskatt fullt ut. Alla lär inte tycka om den modellen.
En annan sak som skattegruppen tittat rätt noga på är fastighetsskatten. Och skattediskriminering.
Mellanrapporten visar att andra länder utnyttjar skatten mer medvetet än Åland. Och man konstaterar att med fastighetsskatt skulle kommunerna få ett mer stabilt skatteunderlag. Nu finns det grupper som inte betalar kommunalskatt, trots att de bor i kommunen. Den grupp som oftast nämns är pensionärer, som återflyttat – eller har nyinflyttat – från Sverige. Med fastighetsskatt på fast bostad skulle också de bidra.
Bland politiker diskuterades för inte så länge sen möjligheten att införa fastighetsskatt på fast boende och sedan tillåta att skatten drogs av från kommunalskatten. De fast bosatta som betalade inkomstskatt till kommunen skulle med andra ord få fastighetsskatten avlyft.
Det här kan röra sig gränsmarkerna av diskriminering och är antagligen orsaken till att gruppen har utrett frågan. Enligt EUs regler får man inte med skatter missgynna medborgare från andra EU-länder.
Men varför inte ta in fastighetsskatt och istället sänka den allmänna skatteprocenten i den mån det är möjligt. Och se till att människor med små inkomster inte måste flytta från hus och hem för att de inte har råd med skatten. Det skulle fortfarande ge en mer stabil skattebas för kommunerna.
