DELA
© Nya Åland

Vi vet inte allt än

Nyheten om att man upptäckt de gravitationsvågor som vetenskapsmannen Albert Einstein sade att fanns men inte kunde bevisa för hundra år sedan spreds i medier och sociala medier i slutet av förra veckan.
Något som man för 120 år sedan skulle sagt var humbug är nu en vetenskapligt bevisad sanning. Det finns gravitationsvågor som drar ut åt ena hållet och trycker ihop åt andra hållet.

Vad lär vi oss av det här? Jo, att inget är hugget i sten. Vetenskapliga sanningar förändras och varje tidsepok tror sig sitta inne med den absoluta sanningen. Tills någon bevisar annat. Medan vi sitter och sysslar med våra vardagliga sysslor sitter andra människor och utforskar vår kunskaps gränser. Det vi med säkerhet vet är att vi inte vet mycket än. Vi har teorier om universums skapelse, och tror att vi besitter den slutgiltiga sanningen, men icke.

Vad upptäckten av gravitationsvågorna har för betydelse för mänskligheten är svårt för en vanlig medborgare att säga. Forskarna tror att det ska hjälpa dem att få veta mer om universums uppkomst. Det man kan hoppas är att upptäckten inte används till massförstörelsevapen utan till något gott ändamål.

Eller så behöver kunskapen inte användas alls, vi bara konstaterar att det finns gravitationsvågor och att de behöver finnas. Även utan att vi lägger oss i processen.

Det är bekvämt att ge den skapande kraften ett namn och göra den lite mystiskt och oförklarlig och passa på ett ge den fler egenskaper för att hålla folk i schack. Men det finns alltid någon som inte nöjer sig med att se på hur blommorna växer, dör och förmultnar, hur solen går upp och ner, utan att vilja ha en förklaring annan än en skapande hand.

Ingen kan vara tvärsäker på att sanningen ligger i homeopati eller vaccinationer, i Gud eller Big Bang. Även om vi blir bekväma finns det forskare i hela världen som fortsätter att tänja på universums gränser. Människans ständiga nyfikenhet har tagit oss från rått kött och skinnfällar via mikromat och polyester till ekomat och ekobomull. Dagens sanning om hälsofaran eller -nyttan med fett och ägg ändrar snabbt.

Många stora vetenskapliga upptäckter har använts och används till att få makt över andra eller att tillverka det mest effektiva vapnet. Ibland har man varit för snabb att ta i bruk nya upptäckter och inte gjort långsiktig uppföljning av konsekvenserna. Kunskapen att genmanipulera grödor för större skördar och möjlighet att odla i ”fel” klimatzon kändes som en bra idé först. Men så småningom vaknade misstanken om att det inte var bra att äta föda vars gener manipulerats utan att man sett över hur detta kan påverka oss som äter maten.

Som sagt, sanningar ifrågasätts och kullkastas ständigt.

Den goda nyheten är ändå att det ännu finns saker att upptäcka. Vi vet inte allt än.